”Det får inte uppstå situationer där läkemedel inte kan expedieras”

Som Svensk Farmaci tidigare har rapporterat fick Läkemedelsverket 2023 i uppdrag av regeringen att kartlägga, analysera och föreslå åtgärder för att förebygga och hantera rest- och bristsituationer.

För ett år sedan redovisades en första delrapport, något som Svensk Farmaci då uppmärksammade.

I måndags publicerades del två och där ligger fokus på att bland annat utreda möjligheten för farmaceuter att byta läkemedel, samt bryta läkemedelsförpackningar, vid bristsituationer efter beslut av Läkemedelsverket, vilket Svensk Farmaci rapporterade.

Läkemedelsverket föreslår även skarpare krav på information om vilka parallellhandlade läkemedel som finns på marknaden, för att bidra till bättre möjligheter att förebygga och hantera rest- och bristsituationer.

Läkemedelshandlarnas branschrapport för 2024 visar att under 2024 så ökade parallellimporten med cirka 20 procent till nästan 4,1 miljarder kronor och närmare 20 läkemedel hade gått i rest om inte oberoende distributörer importerat dem till Sverige.

Men det är svårt att förutse tillgången till parallellhandlade läkemedel på grund av bland annat ojämn tillgång i andra länder och exportrestriktioner.

För parallellhandlade läkemedel finns inget krav på att anmäla om de är tillgängliga eller inte, men efter en lyckad försöksperiod 2023 fortsätter Läkemedelshandlarna med den frivilliga inrapporteringen av brister på läkemedel vilket Svensk Farmaci skrivit om tidigare.

— Parallellhandlare gör frivilliga restanmälningar till Läkemedelsverket, något som är till stor hjälp och som ger Läkemedelsverket god kunskap. Nackdelen är svårigheten för Läkemedelsverket att med säkerhet kunna tolka om ett läkemedel som inte har restanmälts ändå tillhandahålls, säger Luisa Becedas enhetschef på Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

För att lösa detta problem föreslår Läkemedelsverket att:

• Parallellhandlare fortsätter att anmäla restsituationer på frivillig väg.
• Parallellhandlare ska informera Läkemedelsverket när läkemedel släpps ut på marknaden och när försäljningen upphör.
• Försäljningsinformation rapporteras per GTIN (NPL-pack-id) för att synliggöra ursprungslandet.

Andreas Rosenlund, vd på Läkemedelshandlarna:

— Vi behöver förstås mer kring hur Läkemedelsverket tänker kring skillnaderna mellan olika inrapporteringar kring tillgången på parallellimporterade läkemedel, säger Andreas Rosenlund och fortsätter.

— Om förslagen genomförs måste apoteken, E-hälsomyndigheten, regionerna och andra aktörer vara redo att hantera dem på ett korrekt sätt så att det inte uppstår situationer där läkemedel inte kan expedieras. Om det kan det inte få råda några tveksamheter,

— När det gäller att synliggöra ursprungsland så är det mycket känslig och affärskritisk information. Den får absolut inte komma andra än myndigheten till del.

Information är tänkt att hjälpa Läkemedelsverket att förebygga och hantera rest- och bristsituationer, samt att bedöma potentiella risker avseende läkemedelstillgång.

— Överlag kommer det krävas en omfattande administration och även flera förändringar i befintliga system för att genomföra det som Läkemedelsverket föreslår. Det är inte enkla eller oproblematiska åtgärder som föreslås, säger Andreas Rosenlund.

Läs mer >> ”Farmaceuten är den som är bäst lämpad att fatta beslut om hur bristsituationen ska lösas”

Farma­ceuter bör få bryta och byta – även till annat läkemedel

”Brist­situationer skapar ökad arbets­belastning för apotek”

”Rest­situationer skapar fortsatt ökad arbets­belastning för apoteks­personal”