Färre brister 2025 men fortsatta utmaningar för apoteken
Antal anmälda restsituationer har minskat under 2025 med de skapar fortsatt ökad arbetsbelastning för apoteken. Det visar ny statistik från Läkemedelsverket.
Läkemedelsverket bedömer att insatser som samverkansgrupper för läkemedel och proaktiva åtgärder som informationsdelning och uppföljning har bidragit till att begränsa påverkan på tillgången av kritiska läkemedel.
Under förra året restanmäldes drygt fem procent färre läkemedelsförpackningar till Läkemedelsverket än året innan. Årsstatistiken från 2025 visar på en nedåtgående trend sedan toppnivåerna 2023.
Även om anmälan av restsituationer fortsatt minskar är antalet potentiellt kritiska läkemedelsbrister som innebär en ökad belastning för apotek och hälso- och sjukvård på samma nivå.
Hantering av dessa bristsituationer, särskilt för situationer som riskerar att påverka patienter med behov av kritiska läkemedel, har blivit effektivare.
— Läkemedelsverket bedömer att insatser som samverkansgrupper för läkemedel och proaktiva åtgärder som informationsdelning och uppföljning har bidragit till att begränsa påverkan på tillgången av kritiska läkemedel, säger Luisa Becedas, enhetschef på Läkemedelsverket i ett pressmeddelande och fortsätter.
— Samverkansgrupperna består av sjukvården, myndigheter och företag som tillsammans arbetar för att lösa uppkomna situationer, så som för infusionsvätskor, insulin och cytostatika. Vi förväntar oss även lagändringar som i framtiden hjälper oss att hantera bristsituationer mera effektivt.
En ögonblicksbild från 2 januari 2026 visar att 5,8 procent av de marknadsförda läkemedelsförpackningarna hade en pågående restsituation (938 förpackningar av totalt 16 047). Vid samma datum 2025 hade ytterligare 1,2 procent (196 förpackningar) en kommande restsituation.
Av de läkemedel som restanmäldes under denna period är 93 procent humanläkemedel, medan en mindre andel, 7 procent, är veterinära läkemedel. Vid majoriteten av dessa restsituationer har det funnits alternativa läkemedel tillgängliga och/eller att restperioden varit relativt kort.
De mest allvarliga bristerna under 2025 rörde bland annat infusionsvätskor, astmaläkemedel för barn, immunstimulerande medel och vissa antibiotika, där alternativ saknades eller var svåra att få tag på. Läkemedelsverket hanterade cirka 60 potentiellt kritiska bristsituationer genom bland annat lägesbilder, informationssamordning och samverkan med berörda aktörer.
Statistiken visar att den vanligaste orsaken till restsituationer även 2025 var tillverkningsrelaterade orsaker, som stod för 59 procent. Därefter följde marknadsrelaterade orsaker (30 procent), distributionsorsaker (9,6 procent) och regulatoriska orsaker (2,2 procent).
Andelen företag som anmälde restsituationer i god tid (mer än 60 dagar) ökade till 23 procent under 2025 jämfört med 19 procent året innan. Under året utreddes och publicerades också 96 procent av alla restanmälningar inom ett dygn.
— Eventuellt kan minskningen av antalet restsituationer tillskrivas den lägre inflationstakt som råder i Sverige och stärkning av den svenska valutan. En annan positiv faktor har varit de prisjusteringar som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har genomfört för vissa läkemedel, säger Luisa Becedas.
Läs mer >> Lagförslag: Läkemedel ska kunna omfördelas mellan apotek
Färre brister 2025 men fortsatta utmaningar för apoteken
”Bristsituationer skapar ökad arbetsbelastning för apotek”
”Det får inte uppstå situationer där läkemedel inte kan expedieras”
”Farmaceuten är den som är bäst lämpad att fatta beslut om hur bristsituationen ska lösas”
Farmaceuter bör få bryta och byta – även till annat läkemedel
