Lagförslag: Läkemedel ska kunna omfördelas mellan apotek

Som Svensk Farmaci tidigare har rapporterat fick Läkemedelsverket 2023 i uppdrag av regeringen att kartlägga, analysera och föreslå åtgärder för att förebygga och hantera rest- och bristsituationer.

I maj 2024 redovisades en första delrapport, något som Svensk Farmaci då uppmärksammade.

Partihandlare har en skyldighet att leverera läkemedel till öppenvårdsapotek, och sedan 2023 även till sjukhusapotek. I rapporten föreslår Läkemedelsverket att det ska finnas en möjlighet att göra undantag från partihandlarnas leveransskyldighet för att möjliggöra frivillig fördelning av läkemedel.

Läkemedelsverket föreslår att det ska vara möjligt att omfördela läkemedel mellan öppenvårdsapotek, mellan öppenvårdsapotek och sjukhusapotek eller mellan sjukhusapotek om det råder brist på läkemedel.

Tanken är att öka möjligheten för patienter med störst behov att få tillgång till läkemedelsbehandling vid bristsituationer genom att de läkemedel som finns kan användas där de bäst behövs.

Regeringen föreslår nu att lagen ändras så att det blir möjligt med frivillig fördelning och omfördelning av läkemedel, uppges i en promemoria.

Under pandemin infördes tillfälliga föreskrifter om omfördelning, men dessa upphörde att gälla vid årsskiftet 2021. Nu föreslås att möjligheten regleras permanent.

Det innebär att partihandlare kan ansöka om undantag från leveransskyldigheten hos Läkemedelsverket för att göra det möjligt att frivilligt fördela läkemedel från partihandelsledet till detaljhandelsledet.

Läkemedelsverket ska då kunna besluta om ett sådant undantag.

Omfördelning kan exempelvis bli aktuellt om tillgången behöver jämnas ut geografiskt mellan öppenvårdsapotek eller mellan öppenvårds- och sjukhusapotek.

Det skulle exempelvis innebära att flera apotek får dela på de läkemedel som finns i lager eller att det öppenvårdsapotek eller sjukhusapotek som har störst behov får alla läkemedel som finns i lager.

Undantaget kan också innebära att slutenvården men inte öppenvården får tillgång till läkemedlet eller att ett visst geografiskt område får tillgång men inte ett annat område.

Omfördelning kan även vara ett verktyg då olika förpackningsstorlekar nyttjas bättre inom slutenvård- respektive öppenvårdsapotek, som till exempel vid brist på antibiotika där små förpackningar är avsedda att expedieras på recept medan större förpackningsstorlekar kan användas i slutenvården till flera patienter.

Enligt promemorian kan det motverka hamstring och möjliggör en mer behovsstyrd distribution genom att begränsa leveranser så att endast apotekens, regionens eller vårdgivarens normala månadsbehov kan beställas.

För apoteken kan konsekvenserna bli en minskad leverans av läkemedlet som det råder brist på. Det innebär i sin tur att apoteket inte kan tillhandahålla det till sina patienter.

”Det kommer att medföra en viss administrativ kostnad eftersom farmaceuten kommer att behöva förklara för patienten och kontakta vården om alternativ behandling. Det är dock samma administrativa börda som öppenvårdsapoteken drabbas av vid andra bristsituationer” står att läsa i promemorian.

Om det är ett sjukhusapotek som inte får läkemedlet behöver de kontakta vårdavdelningarna med information om varför läkemedlet inte finns.

Och en minskad leverans medför minskad försäljning och därmed minskad inkomst för apoteken som inte får sina läkemedel.

Förslaget är nu ute för remiss med sista svarsdag den 15 december, och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Läs mer >> Läkemedels­verket: Så kan tillgången till läkemedel förbättras

”Det får inte uppstå situationer där läkemedel inte kan expedieras”

”Farmaceuten är den som är bäst lämpad att fatta beslut om hur bristsituationen ska lösas”

Farma­ceuter bör få bryta och byta – även till annat läkemedel

”Brist­situationer skapar ökad arbets­belastning för apotek”

”Rest­situationer skapar fortsatt ökad arbets­belastning för apoteks­personal”