Antibiotikainförsel av resenärer ökar risk för resistensutveckling
Antibiotika som förs in av flygresenärer kan driva på utvecklingen av resistenta bakterier. Det visar en studie gjord av sjuksköterska, läkare och farmaceuter i samarbete med tullen vid norska och svenska flygplatser.
I en svensk-norsk studie hade 14 procent av de kontrollerade flygresenärerna antibiotika i bagaget.
Antibiotikaresistens ökar globalt, vilket försvårar behandlingen av vissa allvarliga infektioner. I Sverige och övriga Skandinavien försöker vården därför begränsa användningen och all antibiotika som skrivs ut registreras.
Samtidigt har tullpersonal larmat om att okända mängder antibiotika helt lagligt förs in via flygplatserna. Detta eftersom det är tillåtet att ta med sig preparat för eget bruk under en begränsad tid. Den här införseln syns inte i statistiken.
För att få grepp om hur mycket det kan handla om samarbetade sjuksköterska, läkare och farmaceuter med tullen vid flygplatserna Arlanda, Landvetter och norska Gardermoen i en studie vars resultat publiceras i tidskriften Antimicrobial Resistance & Infection Control.
I studien ingick bland andra Amelie Persson, klinisk farmaceut vid Skånes universitetssjukhus och disputerad vid Lunds universitet samt universitetslektor Anna Moberg vid Avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård vid Linköpings universitet som har lett studien.
Under fem dagar kontrollerades 406 resenärer. Av dessa visade sig 14 procent ha antibiotika i resväskan. Urvalet var inte slumpmässigt, utan gjordes av tullpersonalen enligt deras vanliga rutiner.
Att andelen som hade antibiotika med sig var så stor överraskade forskarna.
— Man kan ju i alla fall inte säga att det här inte är ett problem, utan det är något man behöver titta närmare på, säger Anna Moberg i ett pressmeddelande.
Det fanns stora skillnader beroende på varifrån resenärerna kom. Bland inresande från EES-området, som består av EU-länderna, Norge, Liechtenstein och Island, hade 3 procent antibiotika med sig.
För resande från Asien var andelen 27 procent.
Andelen resenärer med antibiotika var 23 procent på Arlanda och 10 procent på både Landvetter och Gardermoen.
Mer än en tredjedel av antibiotikan som påträffades hörde till de sorter som världshälsoorganisationen, WHO, bedömer har högre risk att driva på utvecklingen av resistenta bakterier.
Mer om AWaRe-klassificeringen av antibiotikan från WHO finner ni här.
Även om urvalet av resenärer inte skedde slumpmässigt ger resultatet en fingervisning om att betydande mängder antibiotika kan föras in via flygplatserna, menar forskarna.
— Skulle resultatet gälla alla internationella resenärer och de faktiskt använder antibiotikan, skulle det kunna ha en konkret påverkan på resistensutvecklingen, säger Anna Moberg.
Hon anser att det kan behövas skärpta regler. Idag är det tillåtet att ta med sig antibiotika för tolv månaders eget bruk från ett annat EES-land. För resenärer från andra länder gäller tre månader. Men väldigt få sjukdomstillstånd kräver så lång antibiotikabehandling, enligt Anna Moberg.
Minst lika viktigt är att öka medvetenheten hos medborgarna om riskerna med överdriven antibiotikaanvändning, anser Anna Moberg.
Läs mer >> Ökad oro för antibiotikaresistens – var tionde avstår behandling
Sverige köper antibiotikafabrik för 700 miljoner
Farmaceuterna tar ansvar i ny strategi mot antibiotikaresistens
