Farmaceuterna tar ansvar i ny strategi mot antibiotikaresistens
Regeringen inför en ny långsiktig strategi mot antimikrobiell resistens.
- Vi sätter för första gången tidssatta, mätbara mål, för vad Sverige ska uppnå, säger socialminister Jakob Forssmed.
Socialminister Jakob Forssmed på pressträff om Sveriges nya strategi för att motverka antimikrobiell resistens.
Under en pressträff under måndagen presenterar socialminister Jakob Forssmed (KD) Sveriges nya tioåriga strategi mot antimikrobiell resistens. Målen är satta till 2035 och handlar bland annat om att bibehålla antalet antibiotikaförskrivningar per invånare och vårdrelaterade sjukdomar ska minskas med en tredjedel.
— Vi står inför ett av våra allra största och mest underskattade hot. I nästan hundra år har antibiotikan varit grunden för modern sjukvård, men en av mänsklighetens största landvinningar, som vi tagit för given, håller nu på att glida oss ur händerna, säger Jakob Forssmed på presskonferensen.
Sverige har haft flera strategier för att motverka och begränsa antibiotikaresistens. Den senaste gällde 2020–2023 och förlängdes sedan utan justeringar till 2025, något som Svensk Farmaci rapporterat om tidigare.
I samband med förlängningen beslutade regeringen att inleda en process för att genomföra en större genomlysning av strategin genom att inhämta synpunkter och förslag från en rad olika aktörer.
— Strategin bygger på att hela samhället måste samarbeta. Ingen sektor kan lösa detta ensam, alla delar hänger ihop. Vi kan inte utrota antibiotikaresistens och annan antimikrobiell resistens, men vi kan fördröja resistensutvecklingen, säger Jakob Forssmed och fortsätter.
— Sverige är på många sätt ett föregångsland när det gäller arbetet mot antimikrobiell resistens. Men nu lägger vi fram en ny, kraftfullare och mer långsiktig strategi.
Den har ett tydligt förebyggande fokus och innefattar bland annat ett mål om antibiotikaanvändning i Sverige.
— Högst 250 recept per tusen invånare och år i öppenvården i alla regioner fram till 2035, säger Forssmed.
Kommuner, regioner samt professioner inom exempelvis hälso- och sjukvård och apotek har en tydlig roll för att strategin ska kunna genomföras.
”Det är av avgörande betydelse att utövare inom dessa yrken har tillräcklig grundutbildning, möjlighet till fortbildning, men också till specialistutbildning för att strategin ska kunna genomföras” står att läsa i rapporten.
Information och rådgivning till patienter både inför ordination och vid expedition av läkemedel skapar förståelse för hur och varför antibiotika kan användas. Här har både hälso- och sjukvården, tandvården, djurhälsan men även apotekens personal ett stort ansvar.
”Farmaceuter bidrar redan i dag till att förstärka och förklara behandlingsinformation till patienter och djurägare i samband med expedition av antibiotika på apoteket”, står att läsa rapporten.
Likaså spelar de olika aktörerna som hanterar antibiotika en stor roll när de ska hantera oanvänd eller överbliven antibiotika enligt avfallslagstiftningen. För humanläkemedel från privata hushåll är apotek skyldiga att ta emot överblivna läkemedel som inte utgör farligt avfall.
Regeringen har vidtagit en rad olika åtgärder för att säkra tillgång till både nya och äldre antibiotika i Sverige, exempelvis genom att möjliggöra för det statliga bolaget Apotek Produktion & Laboratorier (APL) att köpa en fabrik med kapacitet att tillverka antibiotika, något som Svensk Farmaci uppmärksammat.
Läs mer >> Sverige köper antibiotikafabrik för 700 miljoner
