”Försvårar för farmaceuter att hjälpa vid läkemedelsbrister”

2023 fick Läkemedelsverket i uppdrag av regeringen att kartlägga, analysera och föreslå åtgärder för att förebygga och hantera rest- och bristsituationer. Uppdraget har genomförts i samverkan med hälso- och sjukvård, apotek, läkemedelsindustri, partihandel, distributörer, branschorganisationer och andra berörda myndigheter.

I juni 2024 redovisades en första delrapport, något som Svensk Farmaci då uppmärksammade.

Ett år senare i juni 2025 kom del två något som Svensk Farmaci även då uppmärksammade.

Läkemedelsverket lämnar nu sin slutrapport om åtgärder för att förebygga och hantera rest- och bristsituationer för läkemedel i Sverige.

Rapporten innehåller analyser och förslag för att stärka patientsäkerheten och förbättra samhällets förmåga att hantera läkemedelsbrist. Flera av förslagen har tagits vidare i andra utredningar.

— Vid kritisk läkemedelsbrist ska myndigheter ha information om vilka läkemedel som finns och vilka som inte finns. De läkemedel som finns ska nå medicinskt prioriterad vård samtidigt som fler patienter ska kunna få sitt läkemedel på apoteket. För att det ska bli möjligt behöver Läkemedelsverket bättre information om tillgängliga läkemedel och ett utvidgat mandat, genom författningsförändringar, säger Ann Lindberg, Läkemedelsverkets generaldirektör i ett pressmeddelande.

Slutrapporten omfattar fyra huvudområden:

1. Expediering av ersättningsläkemedel vid läkemedelsbrist, där Läkemedelsverket föreslår att farmaceuter i vissa kritiska bristsituationer ska kunna expediera andra jämförbara läkemedel än det förskrivna, baserat på beslut från myndigheten.
2. Möjlighet för apotek att dela läkemedelsförpackningar i kritiska bristsituationer, för att fler patienter ska kunna få tillgång till läkemedel.
3. Förbättrad information om tillgång till licensläkemedel, bland annat genom vidareutveckling av IT-systemet KLAS, (Kommunikationslösning för LicensAnSökan). Dessutom föreslås en lagändring så alla apotek får åtkomst till KLAS samt framtagande av nationell lägesbild för läkemedel.
4. Analys av effekter av sanktionsavgifter vid utebliven eller sen anmälan av restsituationer för läkemedel till Läkemedelsverket.

— Arbetet har bidragit till ökad förståelse för att behovet av att hantera läkemedelsbrister och till ett tydligare lösningsfokus hos aktörerna i försörjningskedjan. Samtidigt kvarstår behovet av långsiktiga och strukturella åtgärder för att stärka tillgängligheten till läkemedel. Läkemedelsverket kommer tillsammans med övriga berörda myndigheter att arbeta vidare med detta och successivt få de förändringar som beslutas på plats samtidigt som författningsförslagen behöver slutföras, säger Ann Lindberg.

Sveriges Apoteksförening har tagit del av rapporten och de är kritiska.

— Läkemedelsverket har valt att se väldigt smalt på sitt uppdrag. I stället för att underlätta för apoteken att expediera läkemedel som finns tillgängliga så vill myndigheten i praktiken försvåra för farmaceuter att hjälpa kunderna som drabbas av läkemedelsbrister. Det var inte detta som politiken efterfrågade när de gav myndigheten uppdraget säger Fredrik Boström, chefsfarmaceut på Sveriges Apoteksförening i ett pressmeddelande.

Fredrik Boström tolkar det som att Läkemedelsverket lägger fram två förslag, dels att apoteken i begränsade fall får byta till ett annat läkemedel än vad som står på receptet eller som idag normalt är utbytbart. Men för att apoteken ska kunna göra detta så krävs både lagändring och enskilda beslut för varje läkemedel. 

Dels att apoteken ska kunna dela upp en förpackning så att den räcker till flera patienter. Men för att detta skulle kunna bli genomförbart anser myndigheten att det krävs nya uppdrag till flera myndigheter innan det kan genomföras.

— Läkemedelsverkets förslag kommer ta lång tid att få på plats och får begränsad påverkan på apotekens möjligheter att hjälpa till. Om det vid varje restsituation krävs en omfattande myndighetshandläggning för att farmaceuter på apotek ska kunna utföra sitt jobb så finns en stor risk att möjligheten att lösa situationen redan har försvunnit när besluten kommer, säger Fredrik Boström i pressmeddelandet.

Fredrik Boström säger vidare att i rapporten går myndigheten igenom flera olika situationer där dagens regelverk inte är tydligt kring vad en farmaceut får göra när det som förskrivaren angett på receptet inte går expediera. Till exempel när ett läkemedel har kommit i en ny förpackning och det av administrativa skäl inte ses som samma läkemedel.

Läkemedelsverket slår fast att ett byte inte går att göra utan att alla patienter som drabbas av detta måste kontakta vården för att få nya recept. Apoteken får, enligt vad som anges i rapporten, inte heller lösa problem när en stor förpackning är slut genom att expediera flera små förpackningar. Det senare är relativt vanligt förekommande idag för att se till att en patient inte står utan läkemedel.

— Redan idag gör många farmaceuter stora insatser för att det ska gå smidigt för kunderna när regelverket inte helt räcker till. Att Läkemedelsverket nu i rapporten går ut och säger att de inte kan ta detta ansvar riskerar snarare att försämra tillgängligheten och göra det krångligare för många patienter, men även vården och förskrivarna, säger Fredrik Boström.

Läs mer >> Farma­ceuter bör få bryta och byta – även till annat läkemedel

Läkemedels­verket: Så kan tillgången till läkemedel förbättras

”Farmaceuten är den som är bäst lämpad att fatta beslut om hur bristsituationen ska lösas”

”Brist­situationer skapar ökad arbets­belastning för apotek”

”Rest­situationer skapar fortsatt ökad arbets­belastning för apoteks­personal”