”Systemfel att plånboken ska styra tillgången till läkemedel”

Två gånger per år ger Sveriges kommuner och regioner (SKR) ut sin ekonomirapport, som i sin tur ligger till grund för regionernas och kommunernas egna prognoser och beräkningar av ekonomi och budget.

En del av kostnaderna för regionerna är läkemedel, och under 2024 var regionernas förmånskostnad för receptförskrivna läkemedel 38,4 miljarder kronor vilket var en ökning med 3,6 miljarder kronor (+10,5%) jämfört med 2023, vilket även visas i statistik från Lif, de forskande läkemedelsföretagen.

Det innebär att för andra året i rad ökade regionernas bruttokostnader för läkemedelsförmånerna med 10 procent, vilket är historiskt högt enligt rapporten som publicerades i maj.

Nu visar SKR:s senaste ekonomirapport att ökningstakten för läkemedelskostnaderna har avtagit markant under 2025, från cirka 10 procent årligen under 2023 och 2024 till cirka 5 procent hittills i år, något som Läkemedelsmarknaden var först med att uppmärksamma.

Mikael Svensson är handläggare för läkemedel på SKR samt koordinator förhandling, regionernas samverkansmodell för läkemedel.

— Det är viktigt att konstatera att det fortfarande är en ökning men nu på en nivå som är mer rimlig än tidigare år, säger Mikael Svensson till Svensk Farmaci.

Mikael Svensson lyfter två läkemedel där kostnaderna har minskat kraftigt. Det ena är behandlingen Stelara (ustekinumab). Efter att patentet gått ut blev biosimilarer tillgängliga under andra halvåret 2024.

— Kostnaderna för ustekinumab har sjunkit både för Stelara och biosimilarerna. Regionerna har arbetat aktivt med att styra om förskrivning till biosimilarer vilket varit framgångsrikt – kostnaden per dygnsdos har mer än halverats, säger Mikael Svensson.

Det andra är Elvanse (lisdexamfetamin). 2024 hotade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) att göra en omprövning och utesluta läkemedlet ur högkostnadsskyddet, om inte Takeda sänkte priset.

Därefter har priset sjunkit med cirka 10 procent.

Som Svensk Farmaci tidigare uppmärksammat ändrades lagen som reglerar högkostnadsskyddet den 1 juli vilket innebar att egenavgiften höjdes med 30 procent eller 900 kronor, från 2 900 kronor till 3 800 per person och år.

Med beslutet höjdes även kostnadstrappan. Patienter ska nu betala läkemedelskostnaden upp till 2 000 kronor, från dagens 1 450 kronor. Högkostnadsskyddets första trappsteg ändras, patienten ska nu själv stå för 75 procent av kostnaden. Tidigare har patienten fått stå för 50 procent.

Först i juli 2026 är alla patienter inne i den nya högkostnadstrappan.

Även detta håller tillbaka kostnaderna för läkemedel för regionerna. Regeringen har uppskattat besparingen till 540 miljoner kronor i år och 2,7 miljarder kronor år 2027 då hela effekten av reformen slagit igenom, enligt SKR:s ekonomirapport.

Som Svensk Farmaci tidigare har rapporterat utvärderas två läkemedel för behandling av obesitas för eventuell inkludering i förmånssystemet av TLV. Novo Nordisk har lämnat in en ansökan för Wegovy (semaglutid) och Eli Lilly har lämnat in en ansökan om subvention för Mounjaro (tirzepatid).

”Med tanke på att cirka 1,3 miljoner svenskar lever med fetma och att det saknas ett effektivt kontrollsystem för förskrivning, finns en betydande risk för överförskrivning. Om dessa läkemedel godkänns kan det leda till kraftigt ökade kostnader och ytterligare undanträngning av annan vård, vilket skulle kunna få negativa folkhälsoeffekter”, skev SKR i sin rapport i maj.

I sin senast rapport skriver de att ”vissa frågor inte kan vänta på att en ny utredning blir klar” och att ”i dagens system kommer vissa effektiva läkemedel inte till användning”.

Som exempel tar de just upp Mounjaro eller Wegovy som läkare i dag inte kan skriva ut inom förmånssystemet till patienter med grav obesitas trots att ”läkemedlen är både verkningsfulla och bör vara kostnadseffektiva för en snävt definierad patientgrupp”.

Istället skriver läkare ut dessa läkemedel utanför förmånssystemet till patienter med viktproblematik, vilket betyder att patienterna betalar hela kostnaden själv.

Idag uppgår försäljningen utanför förmån till cirka 1,2 miljarder kronor på årsbasis och ”växer dramatiskt”.

”Det finns inget sätt att kontrollera att läkemedlen kommer de patienter med störst behov till del och det är ett uppenbart systemfel att den egna plånboken ska styra tillgången till läkemedel. Regeringen måste skyndsamt säkerställa att detta problem åtgärdas i samverkan med regionerna”, skriver SKR i sin senaste rapport.

— Det finns stor efterfrågan och tryck på dessa läkemedel. Det visar ju bland annat försäljningsutvecklingen utanför förmånssystemet. Ett förmånssystem som gradvis kunde introducera läkemedlen till de patienter som har de största behoven vore grejen. Men vi har inte ett sådant system, säger Mikael Svensson och fortsätter.

— Det är risken för att läkemedlen börjar användas väldigt brett inom subvention som gör att vi varnat i tidigare rapport. Även om TLV skulle sätta tydliga och bra gränser finns en oro för att det inte skulle fungera. Exploderande kostnader ger en exploderande undanträngning av annat – och då negativa folkhälsoeffekter.

Läs mer >> Ökade läkemedels­kostnader får SKR att varna för risker

Höjt högkostnads­skydd skapar oro bland patienter och farmaceuter

Sveriges Farmaceuter: ”Höjt högkostnads­skydd ger sämre arbets­miljö för farma­ceuterna”

”Medicin och hälsa ska inte vara en plånboks­fråga”