Gå till innehållet
Gå till startsidan

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

”Medicin och hälsa ska inte vara en plånboks­fråga”

Förslaget om höjt högkostnadsskydd möts av kraftiga protester från oppositionen.
- Det är oacceptabelt att pensionärer, ensamstående mammor och alla vi andra inte ska ha råd att betala för vår medicin, säger Vänsterpartiet partiledare Nooshi Dadgostar till Svensk Farmaci.

Som Svensk Farmaci rapporterat om tidigare vill regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna ändra nivåerna i högkostnadsskyddet. Förslaget handlar om att kostnadstaket höjs med 900 kronor från 2 900 till 3 800 kronor per person och år. Även den nedre gränsen för att få rabatt höjs från dagens 1 450 kronor till 2 000 kronor.

Beslut är planerat att tas i riksdagen torsdagen den 22 maj 2025.

Oppositionspartierna Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslår i varsin partimotion att riksdagen ska avslå regeringens förslag.

— Medicin och hälsa ska inte vara en plånboksfråga. Vi lever i ett välfärdssamhälle och då ska det inte vara så att väldigt många, som det är redan i dag, inte har råd att ta ut sin medicin och därför blir sjuka. Finns det bra mediciner ska människor få dem, må bra och vara friska, säger Vänsterpartiet partiledare Nooshi Dadgostar till Svensk Farmaci.

Vi träffar henne och hennes partikollega Karin Rågsjö, sjukvårdspolitisk talesperson, vid ett protestmöte mot försämringen av högkostnadsskyddet på Mynttorget i Stockholm.

— Det här är ett experiment. Väldigt många kommer inte att ha råd med sin medicin, bli ännu sjukare och behöva få sjukhusvård av den anledningen.

Hur reagerar du på att höjningen sannolikt röstas i genom?

— Det här är en prioriteringsfråga från regeringen och Sverigedemokraterna. De har sänkt skatterna med 70 miljarder under mandatperioden. I deras egna plånböcker har 3000, 4000 eller 5000 kronor mer landat i månaden för de som har statsrådslöner. Det de har skurit ned på i andra ändan är till exempel att inte ha ett högkostnadsskydd för läkemedel som är rimligt. Det är en väldigt dålig prioritering. Det är en ideologisk prioritering, säger Nooshi Dadgostar.

— Det är bara de rika som ska få skattesänkningar, välfärden ska betala och det här är ett sätt att göra det på. Det är oacceptabelt att pensionärer, ensamstående mammor och alla vi andra inte ska ha råd att betala för vår medicin.

Åsa Lindestam, ordförande Pensionärernas riksorganisation, PRO och partiledare Nooshi Dadgostar (v) vid protestmötet på Mynttorget i Stockholm.

Både Nooshi Dadgostar och Karin Rågsjö tror att förslaget om höjningen kommer att gå i genom i riksdagen. Vilket får Karin Rågsjö att reagera starkt.

— Jag tycker att det är ovärdigt. Det är mycket för en person som har en ganska risig ekonomi att behöva betala 900 kronor mer per år. Det kan tyckas som en liten chimär men det är det inte. Det är väldigt många grupper i dag som har det svårt, säger Karin Rågsjö.

— Det är höga hyror, maten rusar och blir dyrare, folk blir arbetslösa och så kan människor bli sjuka och då måste du kunna få ut din medicin. Kan du inte plocka ut din medicin på grund av ekonomiska skäl, vilket man ser redan i dag i väldigt hög grad, då innebär det att du riskerar att bli sjukare.

Karin Rågsjö ser höjningen av högkostnadsskyddet som en stor fråga och jämför den med de skattesänkningar hennes partikollega lyfter.

— Det blir väldigt märkligt i paritet med det, säger Karin Rågsjö.

— Det kan ju också bli en ytterligare försämring för det har (sjukvårdsminister reds. anm.) Acko Ankarberg Johansson öppnat för, att det kan bli tal om ytterligare höjningar så att folk får betala ännu mer för sina läkemedel.

Ser du höjningen som en fara för folks hälsa?

— Ja, det är klart att det är. Om du inte har ekonomi och blir sjuk. Det blir oerhört tufft för människor, och människor har inga marginaler i dag.

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) har tidigare motiverat ändringen med att man behöver möta de ökade läkemedelskostnaderna. Enligt promemorian ”Uppdaterat högkostnadsskydd för läkemedel” beräknas samtliga patienters egenavgifter för läkemedel öka med cirka 540 miljoner kronor för 2025.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, höjde handelsmarginalen, det vill säga den ersättning som betalas ut från staten för att sälja receptbelagda läkemedel, med 658 miljoner den 1 mars 2023.

Apoteket AB meddelade i sin senaste kvartalsrapport att årsstämman beslutade att lämna en ordinarie utdelning om 335 miljoner kronor avseende 2024, samt tog även beslut att lämna en extra utdelning om 1000 miljoner kronor ”för att harmonisera med bolagets soliditetsmål.”

— Det är klart att det sticker i ögonen, säger Karin Rågsjö.

— Det här med bolagen som staten har är väldigt krångligt. Man sålde ut Apoteket AB som också var ett bolag och så lägger man på dem att de ska dra in en vinst. Då blir det väldigt konstigt. Men problemet är väl att Apoteket AB inte kan…det finns lag kring det här som säger att de ska ge avkastning. Styrelsen får väl sätta sig och fundera men läget är att de ska ha en vinstmarginal och visa sina statliga ägare.

Hur reagerar du på det?

— Hela frågan om läkemedel är superkomplicerad. Läkemedel ökar i pris, vi får in nya läkemedel som jättebra och träffsäkra och de ökar i pris. Det är svårt att få grepp om prishöjningarna från läkemedelsindustrin. Jag träffar dem ganska ofta och då pratar vi om att det vore ju bättre att ha produktionen i Europa eller till och med i Sverige. Då skulle vi kunna diskutera vissa sänkningar men de ska ju också dra in vinster till sina ägare. Så funkar det tyvärr och det kan man fundera mycket på.

Läs mer >> Ökade läkemedels­kostnader får SKR att varna för risker

Oppositionen vill sätta stopp för ändrat högkostnadsskydd

Ministerns svar på kritiken mot ett höjt högkostnads­skydd

“Höjt högkostnads­skydd ger sämre arbets­miljö för farma­ceuterna”

Apoteken oroas över höjt högkostnadsskydd

Mest läst