Ökade läkemedels­kostnader får SKR att varna för risker

Sveriges kommuner och regioner (SKR) ger två gånger per år ger ut Ekonomirapporten, den senaste kom i dag, som i sin tur ligger till grund för regionernas och kommunernas egna prognoser och beräkningar av ekonomi och budget.

En del av kostnaderna för regionerna är läkemedel, och under 2024 var regionernas förmånskostnad för receptförskrivna läkemedel 38,4 miljarder kronor vilket var en ökning med 3,6 miljarder kronor (+10,5%) jämfört med 2023, vilket även visas i statistik från Lif, de forskande läkemedelsföretagen.

Det innebär att för andra året i rad ökade regionernas bruttokostnader för läkemedelsförmånerna med 10 procent, vilket är historiskt högt enligt rapporten och som även Läkemedelsmarknaden uppmärksammat.

Viktiga orsaker till att läkemedelskostnaden ökar så kraftigt är introduktionen av nya läkemedel för ovanliga sjukdomar, ökade volymer, höjda apoteksmarginaler samt högre produktions- och distributionskostnader, skriver SKR i rapporten.

Bland de största kostnadsdrivarna märks läkemedel mot ärftlig transtyretinamyloidos (Skelleftesjukan), biologiska läkemedel vid inflammatoriska sjukdomar, diabetesläkemedel (särskilt för typ 2-diabetes) och cancerläkemedel.

”Samtidigt som det är angeläget med nya läkemedelsbehandlingar är det viktigt att ta hänsyn till risken att annan vård kan trängas undan när nya kostsamma läkemedel introduceras. Vi delar oron att undanträngning av annan behandling som sammantaget kan ge större hälsoeffekter är en påtaglig risk”, skriver SKR.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har tillämpat så kallad värdebaserad prissättning, där man inte tar hänsyn till vad det kostar att ta fram ett läkemedel utan det är värdet för patienten och samhället som är avgörande, i 20 år.

SKR anser att den värdebaserade prissättningen av läkemedel kan behöva ses över, vilket SKR redan lyft till regeringen inför en kommande aviserad utredning av kostnadsansvar och prissättning av läkemedel.

”Idag fungerar inte den värdebaserade prissättningen på ett sätt som stimulerar konkurrens utan den riskerar att ”låsa” prissättningen till en viss nivå även om det kommer flera konkurrerande alternativ”, skriver SKR.

Liknande tankar lyfte Lif för ett år sedan när de lanserade ”Handlingsplan för ett modernt läkemedelssystem” med förslag som syftar till en modernisering av det svenska värdebaserade systemet, något som Svensk Farmaci tidigare uppmärksammat.

Som Svensk Farmaci rapporterat vill regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna ändra nivåerna i högkostnadsskyddet. Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) har motiverat ändringen med att man behöver möta de ökade läkemedelskostnaderna.

Förslaget innebär att kostnadstaket höjs med 900 kronor från 2 900 till 3 800 kronor per person och år. Även den nedre gränsen för att få rabatt höjs från dagens 1 450 kronor till 2 000 kronor.

Beslut är planerat att tas i riksdagen torsdagen den 22 maj 2025.

Om den föreslagna ändringen genomförs som planerat vid halvårsskiftet 2025 kommer egenavgifterna att höjas och förmånskostnaden därmed minska med cirka 540 miljoner kronor år 2025 och drygt 2 miljarder kronor årligen 2026–2028. För 2025 och 2026 bedöms kostnadsökningen dämpas till ungefär hälften av 2024 års nivå.

I denna bedömning ingår inte den eventuella effekten av regeringens föreslagna justering av trappan i högkostnadsskyddet för läkemedelsförmånerna.

Inte heller ingår nya läkemedel för behandling av obesitas. Som Svensk Farmaci tidigare har rapporterat utvärderas två läkemedel för behandling av obesitas för eventuell inkludering i förmånssystemet av TLV. Novo Nordisk har lämnat in en ansökan för Wegovy (semaglutid) och Eli Lilly har lämnat in en ansökan om subvention för Mounjaro (tirzepatid).

”Med tanke på att cirka 1,3 miljoner svenskar lever med fetma och att det saknas ett effektivt kontrollsystem för förskrivning, finns en betydande risk för överförskrivning. Om dessa läkemedel godkänns kan det leda till kraftigt ökade kostnader och ytterligare undanträngning av annan vård, vilket skulle kunna få negativa folkhälsoeffekter”, skriver SKR.

Läs mer >>Oppositionen vill sätta stopp för ändrat högkostnadsskydd

Apoteken oroas över höjt högkostnadsskydd

Sveriges Farmaceuter: ”Höjt högkostnads­skydd ger sämre arbets­miljö för farma­ceuterna”

Wegovy på svenska apotek – Novo Nordisk ansöker om subvention

”Modernisering krävs för att nya läkemedel ska komma patienterna till del”