Så ska fler kliniska prövningar genomföras i Sverige

Som ett led i att genomföra den uppdaterade Life Science-strategin tillsätter regeringen en utredning för att öka antalet kliniska prövningar i Sverige.

Syftet är att skapa ett mer ändamålsenligt regelverk med förenklade processer och färre hinder för att främja att företag väljer att göra kliniska prövningar i Sverige. Förändringarna stärker också Sveriges konkurrenskraft som forskningsnation.

— Med denna utredning tar vi ett viktigt steg för att modernisera regelverket och skapa bättre förutsättningar för forskning i Sverige, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) i ett pressmeddelande.

Utredningen ska bland annat analysera hur personer med nedsatt beslutsförmåga, exempelvis som följd av demenssjukdom, i större utsträckning kan delta i kliniska prövningar.

Den ska också se över möjligheten till forskning i akuta situationer, som vid medvetslöshet eller intensivvård, där dagens regler sätter begränsningar.

Vidare ska utredningen ta ställning till om så kallade klusterrandomiserade prövningar ska tillåtas i Sverige. Det innebär att hela grupper, exempelvis ett sjukhus, får samma behandling, vilket kan möjliggöra större och mer effektiva studier – något som efterfrågades under pandemin. 

En annan viktig fråga är språkkraven vid ansökan om kliniska prövningar. Sverige har idag mer omfattande krav än många andra EU-länder, vilket kan hämma internationella samarbeten och investeringar. Utredningen ska därför föreslå hur språkkraven kan anpassas utan att kompromissa med patientsäkerheten. 

Regeringen har utsett Johan Borgström, chefsrådman vid Stockholms tingsrätt, till särskild utredare. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2026. 

Läs mer >> Nytt kansli ska vässa Sveriges konkurrens­kraft inom kliniska prövningar

LV: Ny modell ska öka svensk konkurrenskraft inom kliniska prövningar

Nytt uppdrag för LV: Så kan förutsättning­­­arna för kliniska prövningar förbättras