Läkemedelsverket har lämnat in första delrapporten till regeringen om att öka kunskapen om användningen av adhd-läkemedel i Sverige.
Regeringen gav för ett drygt år sedan Läkemedelsverket i uppdrag att öka kunskapen om användningen av adhd-läkemedel i Sverige. Myndigheten har nu lämnat sin första delrapport till regeringen och i den går att läsa att adhd var det vanligaste psykiatriska tillståndet bland personer under 30 år i Sverige under 2023.
Även användningen av adhd-läkemedel i Sverige har därmed ökat. Ökningen är så pass kraftig att Socialstyrelsen själva kallar den för ”exceptionell” i sin kartläggning från november 2023, något som Svensk Farmaci tidigare har skrivit om.
Andelen med en adhd-diagnos eller adhd-läkemedel är mellan 5–10 gånger högre i dag än för 15 år sedan. Ökningen har skett bland både män och kvinnor och i samtliga åldersgrupper, men särskilt i åldern 10–17 år.
2022 var det nästan 190 000 personer i Sverige i åldern 5-64 år som har fått en adhd-diagnos och förskrivs något adhd-läkemedel.
Tittar vi på barn och unga så har andelen med adhd-diagnos ökat med nästan 50 procent på tre år.
— Vi ser ett stort behov av att fördjupa kunskapen om både diagnosen och användningen av läkemedel kopplade till adhd. Det är avgörande för att säkerställa en jämlik, säker och ändamålsenlig vård, säger Paulina Tuvendal, projektledare på Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.
I uppdraget ingår även en översyn av vilka konsekvenser en utökad förskrivningsrätt för centralstimulerande läkemedel kan medföra. I dag är det endast läkare med specialistkompetens i barn- och ungdomspsykiatri, psykiatri, rättspsykiatri, neurologi eller barn- och ungdomsneurologi med habilitering, som får förskriva de narkotikaklassade adhd-läkemedlen metylfenidat, dexamfetamin och lisdexamfetamin.
Läkemedelsverket anser i nuläget inte att förskrivningsrätten ska utökas eftersom myndigheten initialt ser ett antal risker och ”möjliga gynnsamma konsekvenser”, fördelar, som behöver utredas.
En av riskerna med en utökad förskrivningsrätt som lyfts i rapporten är att fler möjliga förskrivare kan leda till en ökad förskrivning som i sin tur kan leda till en ökad avledning, det vill säga att läkemedel lämnar den ordinarie läkemedelshanteringen på ett otillbörligt sätt. Exempel på sådan avledning är till exempel att patienter säljer eller ger bort sina egna läkemedel, eller stölder i distributionsledet, på apotek och från hälso- och sjukvården.
Läkemedelsverket har även fått indikationer på en möjlig överdiagnostisering av adhd samt därmed överförskrivning. Myndigheten ska nu kartlägga sjukdomsförekomst och insjuknande i adhd samt läkemedelsanvändning. Om en faktisk överdiagnostisering och överförskrivning föreligger ”framstår en utökad förskrivningsrätt i dagsläget inte som en lämplig åtgärd”.
Läkemedelsverket varnar också för att normala fysiska och psykiska reaktioner riskerar att medikaliseras ”en utveckling som förtjänar uppmärksamhet och reflektion i samhället i stort”.
Slutrapporten ska lämnas till regeringen senast den 1 juni 2027.
Läs mer >> Fler hämtar ut smärtstillande på apotek i utsatta områden
”Exceptionell ökning av antalet barn som tar adhd-läkemedel”
