Skarp revisorskritik och krav på nollbudget

Under Sveriges Farmaceuters fullmäktiges första dag hamnade förbundets ekonomiska hantering i blickfånget. Först i och med att revisorerna gav en röd anmärkning eftersom årsredovisningen inte hade lämnats in i tid.

Enligt lag ska årsredovisningen vara färdig och lämnas senast den 30 juni, men förbundets årsredovisning för 2021 var inte färdig förrän i oktober.

Enligt den förtroendevalda revisorn Per Boström, som redogjorde för revisionsberättelsen, innebär allt utom en prickfri revisionsrapport en kraftig kritik.

Dessutom tog han upp ett antal detaljpunkter där kostnader inte hade redovisats på ett tillfredsställande sätt.

— Generellt gäller att förbundet ska verka för sina medlemmars intressen och i detta ingår att hålla god kontroll på hur förbundets resurser används. Här har vi identifierat ett antal områden med förbättringspotential, säger han diplomatiskt.

Han påpekade också att förbundet 2021 gick med minusresultat på 2,6 miljoner och att det var en relativt stor skillnad mellan budgeten och det verkliga utfallet.

— Att driva ett förbund med underskott år efter år är att sätta en tidsgräns för när verksamheten ska upphöra, säger Per Boström.

När förbundsdirektör Martin Östberg sedan presenterade förbundsstyrelsens rambudget för åren 2023–2025 och det även där var minusresultat planerade reagerade fullmäktige.

— Om vi gör så här och äter på vårt kapital så förlorar vi i styrka och makt. Vi kan då, som fackförbund, inte sätta någon kraft bakom våra ord. Jag tycker därför inte att det är okej med den här rambudgeten. Det måste bli en mycket kraftigare besparing. Vi kanske har en för stor kostym? Vi kanske sitter i för stora utrymmen? Vi får titta vilken personal som behöver finnas på kansliet. Jag tycker att detta är jätteallvarligt. Om vi inte bromsar nu kan det vara för sent, säger Claes Jagensjö, ordförande för industrisektionen.

Flera talare höll med honom. Förbundsdirektör Martin Östberg förklarade att förbundsstyrelsen inte var nöjd med den lagda rambudgeten och att arbete för att både begränsa kostnaderna och öka medlemsintäkterna pågår. Bland annat ser man över lokalbehovet, men att sådana förändringar tar tid då det finns långa hyresavtal som gör snabba förändringar svåra.

En diskussion om att öka medlemsintäkterna genom nyrekrytering alternativ medlemsavgifthöjning fördes också.

Shapar Ghobadi, ledamot från industrisektionen, varnade dock för att räkna för mycket på ökade medlemsintäkter. Den senaste tidens förvärrade läge, både privatekonomiskt och företagsekonomiskt, kan leda till att medlemmar lämnar förbundet eller blir arbetslösa och därmed inte kan betala sin medlemsavgift, menade hon.

Claes Jagensjö yrkade sedan på att rambudgeten för 2025 inte kan ligga på minus utan ska vara i balans.

— Vi ska nu lägga upp en strategi framåt. Då kan vi ju inte gå back flera miljoner om tre år. På tre år har man tid på sig att fundera på vilka nedskärningar man ska göra, säger han.

Efter omarbetning av förbundsstyrelsen presenterades en ny rambudget på lördagen som innehöll både ökade medlemsintäkter och minskade kostnader på flera punkter. Rambudgeten för 2025 var då inte bara i balans utan gav till och med ett överskott.

— Målsättningen under den mandatperiod som kommer efter detta är att vi ska ha ett plusresultat hela tiden så att vi kan börja bygga upp vårt kapital igen, säger Martin Östberg, förbundsdirektör.

Claes Jagensjö menade att rambudgeten inte var helt realistisk, men att intentionen var den rätta.

— Det är väl inga problem att åstadkomma ett nollresultat om man ökar intäkterna med två miljoner, så jag vet inte riktigt om styrelsen har tagit till sig det allvar som är. Men jag är nöjd med att vi har ett nollresultat, sedan hur styrelsen och förbundsledningen åstadkommer det är kanske mindre viktigt, bara man har det som sitt mål, säger han.

Därefter röstades den nya rambudgeten igenom av ett enhälligt fullmäktige.