Gå till innehållet

När du använder denna sida accepterar du vår användning av cookies. Mer information.

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

Förbundet ser risker med beredskapsapotek

Sveriges Farmaceuter kritiserar flera förslag i utredningen om en ökad beredskap i sjukvården. Förbundet ser bland annat problem kring bemanningen av beredskapsapotek och förslaget om en ökad lagerhållning av läkemedel.

Kritiken framkommer i förbundets remissvar till regeringens utredning “En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården”. Den handlar om hur Sverige ska säkra tillgången på läkemedel och sjukvårdsutrustning i både vardag och krigs- och kristider. Att inrätta beredskapsapotek och öka lagerhållningen av läkemedel var några av förslagen.

Förbundet instämmer i många av utredningens förslag, men har även kritiska synpunkter. En av de största invändningarna handlar om utredningens förslag att inrätta 600-700 beredskapsapotek som ska drivas av Apoteket AB. Förbundet anser att antalet bör begränsas till max 300 av dagens öppenvårdsapotek, och pekar även på att e-handelsapotek lättare borde kunna fungera som beredskapsapotek.

– Merparten av alla öppenvårdsapotek ligger i centrumlägen och har minimala lagerutrymmen som är mycket svåra att utöka. Vi menar därför att man måste välja oerhört noga vilka apotek som ska fungera som beredskapsapotek. E-handelns lager ligger däremot ofta utanför städerna, har större lagerutrymmen som sannolikt är lättare att utöka, säger Carin Svensson, tillförordnad förbundsdirektör för Sveriges Farmaceuter.

Carin Svensson, tillförordnad förbundsdirektör från Sveriges Farmaceuter.

Förbundet ställer sig även frågande till hur beredskapsapoteken skulle bemannas med farmaceuter under kristider, liksom vad som händer med bemanningen på de apotek som inte utsetts till beredskapsapotek.

– Under en kris skulle man behöva omfördela farmaceuterna så att fler jobbar på beredskapsapoteken, och då är risken att andra apotek måste stängas på grund av brist på farmaceuter. Det går helt emot att vi vill ha en god läkemedelsservice i hela landet, säger Carin Svensson.

Sveriges Farmaceuter varnar också för att inrättande av beredskapsapotek kan snedvrida konkurrensen på apoteksmarknaden vilket kan påverka tillgängligheten till fysiska apotek.

Förbundet delar däremot utredningens förslag att ge Socialstyrelsen det statliga ansvaret för försörjningsberedskapen inom hälso- och sjukvården, eftersom det är viktigt att det finns ett utpekat ansvar för att samordna förberedelser inför en höjd beredskap.

Det är ett jättejobb för apoteken att byta lager varje månad.

Carin Svensson, Sveriges Farmaceuter

Utredningen ger flera förslag för att öka lagerhållningen av läkemedel. Ett är att införa sex månaders lager för stora delar av sortimentet, dock inte för periodens vara. Men det undantaget ställer sig Sveriges Farmaceuter mycket skeptiskt till.

– Periodens vara utgör ju merparten av allt som expedieras på apotek, och därmed skulle lagerkravet på sex månader gälla relativt få läkemedel. Men detta handlar även om ett grundläggande problem med att periodens vara gäller en månad, eftersom det är ett jättejobb för apoteken att byta lager varje månad, säger Carin Svensson.

Förbundet föreslår därför att prisperioderna för periodens vara förlängs från en till tre månader. “Då behövs inga avtal om lager överhuvudtaget, utan det räcker med åtagandet att kunna garantera försäljning under dessa tre månader på periodens vara-marknaden”, skriver förbundet i sitt remissvar.

Sveriges Farmaceuter påpekar också att det bör vara en rimlig spridning av lagren “för att minimera risken om en ort hamnar mitt i krisen.” Man framhåller också att generika och parallellimporterade läkemedel är en särskilt svår fråga att reglera vad gäller lagerhållning, och att det nuvarande förslaget skulle innebära stora förändringar för leverantörer och apotek jämfört med dagens situation.

Under pandemin har vi sett hur läkemedelsråvaror fastnat på grund av stängda gränser och detta skulle med stor sannolikhet ske även i krig eller kris.

Carin Svensson, Sveriges Farmaceuter

Utredningen tar även upp vikten av att säkerställa tillverkningen av olika läkemedel och vacciner i Sverige under krigs- och kristider. Men Sveriges Farmaceuter efterlyser tydligare besked om hur detta ska gå till, bland annat med hänsyn till att det inte sker särskilt mycket inhemsk tillverkning i dag.

– En förutsättning är även att man får tillgång till råvaror vilket förutsätter öppna gränser. Under pandemin har vi sett hur läkemedelsråvaror fastnat på grund av stängda gränser och detta skulle med stor sannolikhet ske även i krig eller kris, säger Carin Svensson.

Även Sveriges Apoteksförening riktar kritik mot flera av utredningens förslag, bland annat det om beredskapsapotek. I sitt remissvar skriver föreningen att detta förslag endast blir tillämpligt vid extrema kriser och riskerar att minska tillgängligheten till apoteksservice när krisen inte är där. Något som i sin tur leder till dubbla apotekssystem som kan påverka konkurrensen på marknaden negativt.

Förslagen är omfattande, delvis oproportionerliga och kostsamma.

Johan Wallér, Sveriges Apoteksförening

Sveriges Apoteksförening är också kritisk till flera av förslagen om ökad lagerhållningen av läkemedel, bland annat att införa sex månaders lager för stora delar av sortimentet. Föreningen menar att utredningen säger emot sig själv eftersom detta sätt inte passar för alla typer av läkemedel och att de läkemedel som parallellimporteras till Sverige från den inre marknaden skulle försvinna.

“Detta strider mot EU-rätten och kan därför inte genomföras i sin nuvarande utformning konstaterar rättsutredningar gjorda av två olika advokatfirmor,” skriver Apoteksföreningen i ett pressmeddelande.

– Förslagen är omfattande, delvis oproportionerliga och kostsamma. Jag saknar förslag på åtgärder som stärker beredskapen för olika typer av händelser och som kan utformas flexibelt utifrån det rådande läget säger Johan Wallér, vd på Sveriges Apoteksförening, i pressmeddelandet.

Svensk Farmaci har också tidigare skrivit om att Apoteket AB riktar kritik i sitt remissvar på beredskapsutredningens senaste delbetänkandet. De föreslår en ny modell för Sveriges läkemedelsberedskap som avgående vd Ann Carlsson beskriver som “mer flexibel.”

Även Konkourrensverket har gått ut med kritik mot utredningen och varnat för att lagerhållningen som föreslås kan verka avskräckande på parallellimportörer. Något som skulle kunna leda till sämre konkurrens och högre priser för konsumenterna.

Förlängd tid på grund av pandemin

  • Utredningen “En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården” tillsattes av regeringen i augusti 2018.
  • Uppdraget till utredaren Åsa Kullgren var att se över beredskapen inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap.
  • Utredningen har sedan fått flera tilläggsdirektiv och på grund av pandemin fått förlängd tid till februari 2022.
  • Den 31 mars presenterades ett delbetänkande som nu varit ute på remiss.
  • Att genomföra de åtgärder som presenteras i delbetänkandet beräknas kosta totalt 16,6 miljarder kronor under åren 2022–2035.

Läs mer: Regeringen vill utreda behovet av beredskapsapotek

Andra läser