Det finns många fördelar med att leva i dagens informations- och kunskapssamhälle.
Så fort man undrar över något så googlar man fram svaret.
Men vad händer när svaret på frågan man ställer är mer komplex?
När man kanske behöver en helhetsförståelse för att kunna komma fram till svaret?
Ett sätt är det man gjort i alla tider, man rådfrågar experterna i samhället på ämnet i fråga. När det gäller läkemedel, alltså oss.
Därefter kan man ju förvänta sig att patienten ska vara nöjd med svaret som man erhållit från en expert och att sökandet slutar där.
Men nej flera nöjer sig inte med detta, utan de känner ett behov av att bekräfta att svaret de fått stämmer.
Hur brukar då detta svarssökande gå till? Jo man söker på forum där andra erfarna läkemedelsanvändare delar med sig av “fakta” och man söker upp andra experters svar.
För att illustrera problematiken, tänk er följande scenario ur patientens perspektiv där Venlafaxin skrivs ut mot depression:
”Jag är skeptisk till förskrivningen eftersom jag har hört att psykofarmaka kan vara beroendeframkallande. Jag tar till google och hittar info på ex. Flashback och Familjeliv.se där vissa säger att det är jättesvårt att bli av med läkemedlet och att man blir beroende. Varför nämnde inte läkaren något om detta när det förskrevs? Dessutom varför påstod farmaceuten på apoteket att det inte var beroendeframkallande när jag frågade oroligt? Nej jag avvaktar med att ta tabletten tills jag vet med säkerhet, eller jag kanske tar varannan dag istället för då minskar ju risken?”
Jag hoppas ni uppfattar dilemmat för patienten. Den troliga fortsättningen för de patienter som väljer att fortsätta sin jakt på info är att försöka uppsöka förskrivande läkare igen.
Tyvärr inte så lätt alla gånger och flera lyckas inte med den kontakten.
Det är i det här steget i svarssökandet som Läkemedelsupplysningen många gånger kommer in.
På inga sätt tror jag att vi farmaceuter på Läkemedelsupplysningen heller är sista instans för svarssökandet.
I slutändan sitter vissa patienter med en cocktail av svar från en massa olika instanser.
Exempel på ingredienser i denna härliga cocktail kan vara sjukvårdsrådgivningen, myndigheter, fass, förskrivande läkare, erfarna bekanta, apoteksfarmaceut och diverse internetforum.
När information är så lättillgänglig som den är idag så ter det sig ganska naturligt att jämföra.
Tiden då professioner är auktoriteter som står oemotsagda är förbi.
Många hämtar istället informationen från flera ställen, varav professionsfolk är ett av dessa ställen.
Sedan jämför man informationen och ser hur väl den stämmer överens med varandra.
Jag tror detta är viktigt för alla som kommunicerar med patienter att vara medvetna om.
Ditt svar kommer jämföras och testas gentemot en hel del andra uttalanden från andra instanser.
Det du råder patienten att göra kommer alltså sannolikt inte vara det sista rådet denne söker upp.
Spelar det då ingen roll vad man som farmaceut ger för råd i så fall, kan man ju fråga sig.
Jo självklart kan det spela stor roll. Farmaceuter har ett helhetsperspektiv på läkemedel och en tillgänglighet som inga andra professioner inom läkemedelsområdet har.
Utnyttjandet av dessa två egenskaper på rätt sätt är den gyllene formulan för att vi ska vara en av huvudingredienserna i informationscocktailen.
Detta ställer därför ännu högre krav på oss. Det bästa vi kan göra är att ha ett starkt förtroende för våra läkemedelskunskaper och därmed kunna vara tydliga och säkra i kommunikationen.
Såklart ska vi alltid sträva efter att ge korrekta svar, men även hur svaret framförs har blivit ännu mer centralt.
Det är också viktigare än någonsin att vara tydlig med vad man kan och inte kan svara på.
För att bli en av huvudingredienserna i cocktailen är det dessutom av yttersta vikt att förstå de andra ingredienserna som blandas i.
