”Stress och dålig arbetsmiljö gör att vi mår dåligt”

Som Svensk Farmaci har rapporterat upprepade gånger råder det brist på farmaceuter som vill arbeta på öppenvårdsapoteken. 435 av landets 1400 apotek har tillfälligt tvingats stänga eller dra ned på sina öppettider i sommar på grund av avsaknaden av farmaceuter.

Antalet som sjukskrivs för psykisk ohälsa på apotek ökar oavsett yrke, visar Försäkringskassans årliga lägesrapport.

— Statistiken gäller apotekare, receptarier och apotekstekniker. Det är tre olika yrkesgrupper inom samma bransch. Det talar starkt för att det är en strukturell fråga, att orsaken ligger i något som gäller hela branschen, har Ulrik Lidwall senior analytiker vid Försäkringskassan tidigare sagt till Svensk Farmaci.

Enligt Ulrik Lidwall är apoteksbranschen en bransch stadd i förändring, och har så varit sedan omregleringen 2009. Genom den skulle apotekens service bli mer tillgänglig och fler apotek öppnades, men antalet patienter blev i princip oförändrat. Detta resulterade i lägre volymer och sämre lönsamhet per apotek.

Något som branschen parerade med högre effektivitet, det vill säga en mer slimmad organisation med mindre luft i systemet, och mindre marginaler för oförutsedda händelser.

Under sommaren har flera farmaceuter hört av sig till Svensk Farmaci för att vittna om, och bekräfta bilden av att det i sig inte råder brist på apotekare och receptarier, men det råder brist på farmaceuter som vill arbeta på öppenvårdsapotek.

— Apotek är ingen sund arbetsplats, det är ingen bra ­arbetsmiljö, säger en av dem som vill vara anonym.

Hon har jobbat som apotekare både på myndighet och på några av de stora kedjornas öppenvårdsapotek, men sa upp sig från sin anställning på apoteket för att det helt enkelt inte gick längre.

— Enligt lag får ett apotek enbart hålla öppet om en eller flera farmaceuter finns på plats under öppethållandet. Där har arbetsgivarna fokuserat på benämningen en farmaceut, nöjt sig med det och på så vis slimmat organisationen till det yttersta.

Enligt henne följer även kontrollerande myndighet, i det här fallet Läkemedelsverket, den tolkningen det vill säga att finns det en anställd farmaceut vid en inspektion så räcker det.

— På så vis blir det inga marginaler. Hade det varit fler farmaceuter på plats hade det funnits utrymme för exempelvis vab, semester och kompetensutveckling. Nu går inte det.

Alla arbetsgivare säger att de erbjuder arbetstid till kompetensutveckling, men enligt apotekaren fungerar inte det i praktiken.

— När du har 20 kunder som väntar, och ni är två som jobbar i receptdisken, kan ingen av er gå ifrån och sätta sig och läsa. Min tidigare arbetsgivare hade även bestämt att vi inte fick ha arbetsdatorer eller på annat sätt komma in i systemen hemma, så inte heller där kunde vi kompetensutveckla oss.

En annan farmaceut som jobbat på öppenvårdsapotek bekräftar och berättar liknande historier.

— Man orkar inte. Både jag och mina kollegor sliter ut oss. Apoteken tjänar inga pengar på de receptbelagda läkemedlen, så istället läggs fokus på egenvårdsprodukter, berättar hon.

— Det leder i sin tur till att man anställer apotekstekniker istället för farmaceuter. Jag jobbade på ett stort apotek vid ett köpcentrum med långa öppettider och där var vi fem farmaceuter och nio apotekstekniker.

Hon berättar om långa köer där kunder/patienter fick vänta länge på att få hjälp med att hämta ut sina receptbelagda läkemedel.

— Ibland borde jag ringa läkare för att det är fel på receptet, men det hinner man inte alltid när det står 20 patienter och väntar. När jag ser att kunder vänder i dörren för att köerna är för långa. Det blir oerhört stressigt att jobba så.

En tredje hör av sig och berättar att ytterligare ett stressmoment är de digitala recepten. Hon har jobbat länge på öppenvårdsapotek, och anser att digitaliseringen förlänger tiden för varje patient avsevärt.

— Förut fick jag ett pappersrecept i handen och kunde snabbt registrera uttaget i datorn och expediera kunden. Nu är det så många moment, så många klick och så mycket som kan bli fel att det tar dubbelt så lång tid för varje kund.

Alla tre anser att kraven från arbetsgivaren på att täcka upp, alltid vara i tjänst och hantera bemanningsluckor skapar stress, brist på återhämtning och i många fall en oro att inte hinna utföra arbetsuppgifterna på ett patientsäkert sätt, en form av etisk stress.

Arbetsgivare och myndigheter tar inte sitt ansvar när det gäller till exempel bemanning på apotek för att minimera patientsäkerhetsrisken, anser de tre farmaceuterna. Då apoteken bemannas med minimala resurser av farmaceuter så är risken påtaglig att de arbetar under förhållanden som är stressiga. Det ökar risken för att fel begås och att uppgifter som dokumentation och utredning av avvikelser och bristhantering inte hinns med.

— För liten bemanning leder till dålig arbetsmiljö och tuffa arbetsvillkor vilket i sin tur leder till brist på farmaceuter på apoteken. Patientsäkerheten kan därmed äventyras. Fortsätter det så här måste vi sluta och söka oss andra arbetsgivare inom exempelvis läkemedelsindustrin, regioner eller på myndigheter. Annars kommer vi att jobba ihjäl oss.

Läs mer >> Var tredje apotek är helt eller delvis stängt i sommar

Allt fler som jobbar på apotek blir sjuka av stress

Förhandlingschefen: ”Arbets­villkoren är inte hållbara”

”Farmaceuter på distans kan vara lösningen”

Över 300 apotek är helt eller delvis stängda i sommar