Allt fler som jobbar på apotek blir sjuka av stress
Antalet som sjukskrivs för psykisk ohälsa på apotek ökar oavsett yrke, visar ny statistik.
– Vi måste våga ifrågasätta och säga ifrån, säger Karin Gummesson, Akademikerföreningen på Apotek Hjärtat.
Att tre olika yrkesgrupper i samma bransch drabbas tyder på strukturella problem.
Antalet stressrelaterade sjukskrivningar är fortfarande högt även om det minskar något, visar Försäkringskassans årliga lägesrapport. Stressrelaterad psykisk ohälsa står för den största delen och nio av tio långtidssjukskrivna uppger att deras arbete har bidragit till sjukskrivningen.
Tittar vi på Försäkringskassans statistik över antalet startade sjukfall per 1 000 förvärvsarbetande vad gäller just psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar är antalet 37,5 vad gäller apotekare, jämfört med 27,7 för hela arbetsmarknaden. Än värre är det när det gäller receptarier: 38,2.
— Det är psykiatriska diagnoser som dominerar bland de här grupperna och det tyder på att det är pressade arbetsförhållanden, säger Ulrik Lidwall senior analytiker vid Försäkringskassan.
Ulrik Lidwall säger att apoteksbranschen är en bransch stadd i förändring, och har så varit sedan avregleringen 2009. Genom den skulle apotekens service bli mer tillgänglig och fler apotek öppnades, men antalet patienter blev i princip oförändrat. Något som resulterade i lägre volymer och sämre lönsamhet per apotek.
Något som branschen parerade med högre effektivitet, det vill säga en mer slimmad organisation med mindre luft i systemet, och mindre marginaler för oförutsedda händelser.
— Det är något man ser i olika yrken. När mycket sker på marknaderna och branscherna förändras så påverkas hela branschen. Det brukar kunna ge utslag i sjukfrånvarostatistiken.
Enligt Ulrik Lidwall är även apotekstekniker drabbade när det gäller antalet sjukfall vid psykiska sjukdomar med 39,5 per 1 000 i yrket.
— Statistiken gäller apotekare, receptarier och apotekstekniker. Det är tre olika yrkesgrupper inom samma bransch. Det talar starkt för att det är en strukturell fråga, att orsaken ligger i något som gäller hela branschen.
Många som blir sjukskrivna till följd av psykisk ohälsa hade inte behövt bli sjukskrivna alls.
Statistiken gäller ”inom handel” det vill säga de farmaceuter som arbetar på öppenvårdsapotek.
— Det vi på Försäkringskassan och även Arbetsmiljöverket har varit väldigt tydliga med är att i branscherna som verkligen har problem med hög sjukfrånvaro så är det ofta hög arbetsbelastning som ligger bakom. Det är det som skapar en grundproblematik som kan skapa andra problem, till exempel vad gäller kvalitet på utfört arbete, säger Ulrik Lidwall.
Är det ett arbetsgivaransvar?
— Absolut! Som arbetsgivare gäller det att ha ordning på torpet och veta hur arbetsmiljön ser ut i verksamheten. Att hitta en lösning för varje individ. Det gäller att jobba förebyggande för att få ned sjuktalen. Att jobba och gneta med det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Ulrik Lidwall betonar att det är arbetsgivarnas ansvar att kontinuerligt ha koll på arbetsmiljön och åtgärda brister.
— Många som blir sjukskrivna till följd av psykisk ohälsa hade inte behövt bli sjukskrivna alls. Många av dem borde inte finnas i sjukvården eller inom sjukförsäkringen över huvud taget.
Till slut handlar det om resurser. Dels vad gäller arbetsbelastningen, vilket jobb som ska göras. Dels vilken personal som finns på plats.
— Balansen mellan krav och resurser måste vara på plats. Sedan är kompetensen särskilt viktig inom apoteksbranschen. Finns rätt kompetens på rätt nivå för rätt arbetsuppgifter?
Likt andra delar av hälso- och sjukvården har apoteksbranschen redan i dag svårt att rekrytera kompetent personal.
Ulrik Lidwall befarar att det kommer att bli ännu svårare i framtiden.
— Det finns brister redan nu och det kan försvåras ytterligare om det är besvärliga arbetsförhållanden som gör att unga som ska göra sina utbildningsval känner att nej, det där yrket ska jag nog undvika. Då är risken att det blir ännu svårare för arbetsgivarna att rekrytera kompetent personal i framtiden.
De som i Försäkringskassans lägesrapport uppgav att de fick det stöd som de behövde från sin arbetsgivare hade 19 procent högre chans att komma tillbaka i arbete än andra.
— Vägen tillbaka kan vara lång, särskilt när det gäller stressrelaterad psykisk ohälsa. Det är ett starkt skäl för att förebygga särskilt när vi har ganska bra bild av vad som orsakar sjukfrånvaron, säger Ulrik Lidwall.
— Har vi goda arbetsmiljöer där vi jobbar systematiskt med de här frågorna och med resurser som balanserar kraven i arbetet så ökar möjligheterna att undvika sjukskrivningar samtidigt som det underlättar för sjukskrivna att komma tillbaka.
Karin Gummesson, är ordförande för Akademikerföreningen vid Apotek Hjärtat:
— Det är tråkigt att sjukskrivningarna ökar, men tyvärr är jag inte särskilt förvånad. Antalet inkomna ärenden till oss ökar när det gäller stöd och hjälp vid sjukskrivning och rehabilitering, säger Karin Gummesson.
Apotek är ingen sund arbetsplats, det är ingen bra arbetsmiljö.
Enligt henne har det även på Apotek Hjärtat gått åt fel håll med fler sjukskrivningar. Ser man på sjukskrivningstal totalt på Apotek Hjärtat så var det 5 procent före pandemin, nu är det 6 procent.
— Många av sjukskrivningarna handlar om utmattning och stressrelaterad ohälsa. De som är riktigt illa ute är de som har någon form av npf-diagnos, till exempel adhd och add.
Vad tror du att det beror på att sjukskrivningarna för psykiatriska diagnoser ökar?
— Apotek är ingen sund arbetsplats, det är ingen bra arbetsmiljö. När det gäller arbetstiderna är vi så hårt pressade att vi känner oss livegna. På vissa ställen kan du inte ens sjukskriva dig. Chefen ringer och säger: ”jag vet att du ligger hemma i feber men du kan väl ändå komma in och öppna och räkna kassan?” Det är hemskt.
Om det nu är så pressat, varför öppnar man nya apotek?
— Det är tiotusenkronorsfrågan och som vi frågar oss hela tiden. Varför öppna nytt, ni har ju inte personal? Ett exempel är Apoteket Hjärtat Arvika sjukhus där Arbetsmiljöverket 2024 var inblandade för att det var så stora arbetsmiljöproblem för att det saknades personal och folk blev sjukskrivna. I februari i år öppnade Apotek Hjärtat ett nytt apotek i Arvika vid Ica Maxi. Öppettider 08–20, sju dagar i veckan. Så uppenbarligen måste det löna sig, annars hade de inte öppnat nya apotek.
Vad ska vi göra för att få bättre arbetsvillkor?
— Vi måste jobba mer med vår arbetsmiljö, jobba mer med risk– och konsekvensanalyser. Att vi vågar ifrågasätta och säga ifrån. Så här ser verkligheten ut, ni kan inte mörka det här.
–I dag vågar man inte ifrågasätta för man är rädd för repressalier, som att bli missgynnad i löneutveckling och i schemaläggning.
Vad borde arbetsgivarna göra?
— Säkerställa bemanningen. Då kommer många saker falla på plats och vi kommer att kunna få rast, vettiga scheman, återhämtning och kan leverera med kvalitet till kunderna. Man slipper vara stressad över om man överhuvudtaget har gjort rätt. Det är fortfarande hälso- och sjukvård vi tillhör så vi måste göra rätt.
— Många upplever att ägarna betraktar apotekspersonalen som vilken detaljhandelspersonal som helst. Men vi har inte kunder. Vi har patienter. Vårt uppdrag är att hjälpa patienter att ta sina läkemedel på ett säkert och bra sätt. Det är därför samhället har utbildat oss och det är därför vi har valt det här yrket.
Likt andra delar av hälso- och sjukvården har apoteksbranschen redan i dag svårt att rekrytera kompetent personal.
Per Bergman, hr-chef, Apotek Hjärtat, säger att de jobbar aktivt med frågan.
— Vi är väldigt måna om våra medarbetare, samtidigt vet vi att kvinnor är sjukskrivna dubbelt så många dagar som män, vilket fastslogs i en rapport från Försäkringskassan förra året. I vår bransch jobbar fler kvinnor än män och det finns skäl att tro att det finns fler orsaker till denna utveckling.
— Vad gäller sjukskrivningar på grund av psykiatrisk diagnos så står kvinnor för 70 procent av sjukfallen. Med det sagt är vi angelägna att förbättra läget och stötta både våra medarbetare och kunders hälsa men det är förmodligen inte hela lösningen.
Vad tror du är anledningen?
— Att arbeta som farmaceut på apotek är ett viktigt uppdrag, där man får möjlighet att hjälpa människor till bättre hälsa. Samtidigt innebär det många nya möten varje dag, och inom ett angeläget område, där många självklart känner ett stort ansvar. När vi därtill inte alltid har den bemanning vi skulle vilja kan tempot bli intensivt och innebära att det är svårare att få till återhämtning.
Delar du uppfattningen att det är pressade arbetsförhållanden inom apoteksbranschen?
— Överlag har vi apotek med högt engagemang, nöjda kunder, jättefin kvalitet och väldigt gott samarbete – faktorer som spelar stor roll för arbetsmiljön och hälsan. Men det finns också utmaningar, exempelvis när vi har apotek där vi inte lyckas rekrytera, och bemanningspusslet är ett ständigt arbete för våra chefer – här önskar vi absolut bättre förutsättningar och arbetar också med att förändra dem.
Större mandat och en tydligare roll för farmaceuterna bidrar till att fler väljer apotek som arbetsplats.
Ser du det som att det är ett arbetsgivaransvar?
— Vi behöver en bra tillvaro för medarbetarna. Det handlar om bra bemanning, men också om ledarskap, att våra team fungerar väl tillsammans och om att arbeta proaktivt med arbetsmiljöfrågorna. Vi har under de senaste åren blivit mer öppna kring psykisk ohälsa, vilket vi hoppas ska leda till att vi kan fånga upp och stötta på bättre sätt.
— Vi implementerar under året ett nytt stöd för sjukfrånvaro som ska göra oss ännu mer systematiska och stöttande vid sjukskrivningar.
Vad kan ni som arbetsgivare göra åt saken?
— Utöver det löpande arbetet så arbetar vi med att påverka apotekens roll. Vi är övertygade om att ett större mandat och en tydligare roll för farmaceuterna bidrar till att fler väljer apotek som arbetsplats. Nu ser vi det här enträgna arbetet ge resultat, i form av farmaceutiska tjänster som lanseras i vår och farmaceutsortiment som blir verklighet 2027. Kan vi dessutom få till stånd farmaceut på distans så skulle det underlätta mycket i vissa svåra bemanningssituationer exempelvis i glesbygd. Vi behöver också få till en mer relevant ersättning för apotekens viktiga arbete.
— Vi arbetar ständigt med att förbättra apoteksvardagen genom att ge nya stöd, ta bort moment eller digitalisera.
Varför öppnar ni nya apotek, när ni har svårt att bemanna de som redan finns?
— Vi arbetar långsiktigt med vårt apoteksnät, och vet av erfarenhet att de flesta av våra nya apotek blir väldigt uppskattade av både kunder och medarbetare – även om det ibland kan vara svårt att ha ett fullt team på plats till start.
Det råder brist på farmaceuter som vill arbeta på öppenvårdsapotek, hur ska ni bli en mer attraktiv arbetsgivare?
— Vi vill erbjuda bra utvecklingsmöjligheter och en stark kultur där jag känner mig delaktig och viktig som medarbetare. Ledarskapet är viktigt i detta, och att vi tillsammans bygger starka team på varje apotek. Vi behöver förstås också erbjuda bra villkor och förmåner och värna om ett fint samarbete på och mellan våra apotek.
Läs mer >> Förhandlingschefen: ”Arbetsvillkoren är inte hållbara”