”Apoteken ska ha en särskild eloge”

Svensk Farmaci träffar socialminister Jakob Forssmed (KD) på Socialdepartementet i Stockholm över en cappuccino serverad i pappmugg, där ministern tar en extra espresso­shot till sitt kaffe.

Han återkommer flera gånger till hur han ser på apotekens och farmaceuternas roll i samhället.

— Det är en väldigt viktig roll. Många farmaceuter kan verkligen sträcka på sig med det enorma bidrag de gör både till det arbete de bedriver inom hälso- och sjukvården men naturligtvis i första hand på apoteken. Man erbjuder hög kompetens, hög tillgänglighet, hög säkerhet och finns där för människor som behöver hjälp på ett väldigt tydligt och påtagligt sätt, säger Jakob Forssmed.

— Det är ett kunnande och en serviceanda som jag gärna ser att vi utvecklar. Vi har några av de mest välutbildade människor som finns på våra apotek, de gör redan i dag ett fantastiskt arbete men där finns också en potential att utveckla.

När Svensk Farmaci i vintras pratade med representanter för de olika riksdagspartierna verkade alla, oavsett partitillhörighet, vara överens om att de vill bredda farmaceuternas roll.

Men frågan är hur? I rådande budget ingår farmaceutiska tjänster på apotek, men vad händer därutöver? Jakob Forssmed svarar genom att överräcka två pressmeddelanden som publiceras samma dag som intervjun görs. Dels om farmaceutiska tjänster, dels om farmaceutsortiment.

— Nu lägger vi fram lagstiftningsförändringar för att göra ett farmaceutsortiment möjligt, och jag ser fram emot det. Att vi skapar en särskild kategori läkemedel för att öka tillgängligheten och nyttja kompetensen som finns. Att man med rådgivning kan känna sig trygg med att lämna över läkemedlet till patienten, säger Jakob Forssmed.

— Sedan får vi se hur många läkemedel det blir, det beror mycket på industrin om man ansöker om att komma in i sortimentet. Det som varit viktigt för mig är inte att flytta in läkemedel bakom disk utan det handlar om läkemedel som i dag är receptbelagda men som med rätt rådgivning från den kompetens som finns på apotek skulle kunna försäljas utan recept.

Från juli 2024 finns Naloxon nässpray att köpa receptfritt på apoteken som en första del i farmaceutsortimentet.

— Det är helt fantastiskt att vi med mångas insats lyckades få till det och vi vet ju redan att det har räddat liv. Där tycker jag att apoteken ska ha en särskild eloge i hur de tog sin an den uppgiften.

Vilka andra läkemedel skulle kunna bli aktuella?

— Vi har tittat på frågan och det är ett par läkemedel mot erektil dysfunktion som säkert skulle kunna passa in i ett farmaceutsortiment.

I mars gav regeringen TLV och E-hälsomyndigheten i uppdrag att införa inhalationsvägledning som farmaceutisk tjänst på apotek. Tjänsten infördes i april 2026 och myndigheterna ska ta fram förslag på en långsiktig lösning för fler ­farmaceutiska tjänster.

Har du några funderingar om vilka tjänster?

— Det är ingen hemlighet att det finns andra saker som har prövats och de ligger nära till hands att rulla ut i bred skala. Nu gör vi det här så får vi återkomma med besked om vilka ytterligare tjänster som det kan bli fråga om längre fram.

Syftet med att införa farmaceutiska tjänster är att göra det enklare för patienter att använda sina läkemedel på rätt sätt och nyttja den kunskap som finns på apoteken.

— Införandet ska också göra det möjligt för patienter i hela Sverige att ta del av dessa insatser på det apotek de själva väljer.

Pharmacy First är en modell där apotek ges ett större samhällsansvar som har fått stor uppmärksamhet i Storbritannien.

Jakob Forssmed är tveksam till om det är rätt modell för Sverige.

— Det är alltid svårt att direkt­importera saker från andra länder för när man väl grottar ned sig i de olika systemen så hänger de intimt ihop med hur vården är organiserad. Jag vill inte peka ut något land och säga att det där ska vi importera till Sverige.

— I grunden fungerar det mycket väl här. Det finns skäl för andra länder att titta på hur vi jobbar, exempelvis med antibiotikaresistens. Där har apoteken en jätteviktig roll när de lämnar ut det, då de inte nog kan understryka vikten av att slutföra en antibiotikakur. Där hanterar många andra länder det långt sämre än vad vi gör.

Apoteket och Apotek Hjärtats respektive vd Rasmus Nerman och Monika Magnusson har sagt att farmaceuter på distans skulle kunna vara en lösning på bristen på farmaceuter som vill jobba på öppenvårdsapotek. Jakob Forssmed är tveksam.

— Vi behöver säkerställa apotekens närvaro i hela landet, och då har den här idén kommit upp. Det är intressant att diskutera olika idéer men jag tycker att man ska vara lite varsam. För grund­kriteriet för vad som överhuvudtaget är ett apotek är att det finns en farmaceut på plats, det är det som konstituerar ett apotek. Finns inte det så är det något annat än ett apotek i lagens mening.

— Man ska vara noggrann och försiktig innan man genomför stora förändringar kring vad som är ett apotek och vilken kompetens som måste finnas på apotek. Jag misstror förstås inte Rasmus eller Monika på något sätt men jag vill ändå att man verkligen funderar igenom det hela.

— Intentionen är god: Att kunna upprätthålla möjligheten att bedriva apoteksverksamhet i glesbygd där det kan vara svårt med kompetensförsörjning. Men då behöver vi också fundera över vad som händer med kompetensförsörjningen på gles- och landsbygd om man tar bort det här kravet. Blir den långsiktigt bättre eller sämre?

Finns det en risk att kompetensen försämras med farmaceuter på distans?

— Jag vill inte säga det ena eller andra med säkerhet. Det är en sådan grundläggande funktion i vad ett apotek är att det finns skäl att resonera kring den här typen av frågor, men samtidigt titta på andra faktorer som kan spela in för att bedriva apoteksverksamhet i hela landet.

Det råder brist på farmaceuter som vill jobba på öppenvårdsapotek, vad kan vi göra åt det?

— Problemet drabbar inte enbart apotek. Men det är en serviceinrättning som är viktig för livskraftiga samhällen på landsbygd men även i utsatta områden. Hur säkerställer vi tillgång till apotek på ett bra sätt med den kompetens som krävs?

TLV föreslår att glesbygdsstödet ska höjas, hur ser du på det?

— Jag stänger inga dörrar för att göra ytterligare insatser för att värna tillgången på apotek runt om i Sverige. En situation där apotek hotas av nedläggning trots att det egentligen finns underlag för dem att verka, det är väldigt olyckligt. Människor uppfattar att här finns något som är till för mig. Därför är det viktigt att värna den lokala förankringen hos apotek. Det är något annat att få mötet med en farmaceut på ett apotek än att hämta ut ett paket i en paketbox.

Under de senaste åren har samhällets beredskap lyfts, bland annat vad gäller läkemedelsförsörjning.

— Vi har flera utredare som jobbar med frågan, också på EU-nivå med till exempel Critical Medicines Act (CMA). Det är en konsekvens av en ökad bristsituation och en ökad geopolitisk oro där vi måste skapa system och regelverk som möjliggör en större beredskap, större möjligheter att ha tillgång till läkemedel och etablera strategiska projekt i Europa för att säkerställa vår tillgång.

Apotek Produktion & Laboratorier (APL) köpte nyligen en produktionsanläggning för tillverkning av antibiotika i Strängnäs. Staten tar notan på 700 miljoner.

— Vi kan nu förse hela den svenska befolkningen i en krissituation med verkningsfulla antibiotika, och vi bestämmer själva över detta.

TLV har föreslagit att 300 beredskapsapotek ska upprättas, var ligger den frågan i dag?

— Det är något som bereds och beredskap kommer att spela roll för alla apotek. Det är ett stort skifte i det svenska förhållningsättet överhuvudtaget i våra regleringsbrev till myndigheter och beredskap är med som en viktig dimension. Vi får återkomma till de exakta formerna.

Läs mer >>

De bygger Sveriges beredskap

Så ser riksdagen på framtidens farmaceuter

Målet: farmaceutiska tjänster införs redan i april 2026

Lagändring föreslås för att göra fler läkemedel receptfria