De bygger Sveriges beredskap

Socialstyrelsen har drygt 1 000 anställda, i Härnösand och på huvudkontoret i Stockholm som jobbar med utveckling av hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst.

Personalen består främst av sakkunniga och i dag finns det drygt tio farmaceuter, alla apotekare, i roller som utredare och chefer.

De har erfarenhet från bland annat öppenvårdsapotek, regioner, myndigheter och läkemedelsindustrin.

— Jag känner verkligen att jag kan vara med och bidra här, att jag behövs. Det gör man säkert på andra myndigheter också men jag känner det lite extra här, säger Joachim Swedenborg.

Han är utredare på Avdelningen för hälso- och sjukvård och tandvård på systemnivå, enheten för e-hälsa och informatik, där han är enda apotekaren. Han arbetar nära apotekare på E-hälsomyndigheten med olika förbättringar i regionernas journalsystem som regionerna äger.

— Vi strukturerar informationen i två delar av journalen. En del är uppmärksamhetsinformation, om något måste uppmärksammas särskilt så lyser det upp i journalsystemen. En annan del är en del av den nationella läkemedelslistan där ordinations­orsaken anges på ett strukturerat sätt för varje läkemedel.

Annika Johansson Ensjö är utredare på Analys­avdelningen och även hon ensam apotekare på sin avdelning, utöver två chefer.

— Det var kul att du sa att det finns farmaceuter som inte vet om att det finns farmaceuter på Social­styrelsen. Det är inte så många här på myndigheten som vet om att vi finns heller, säger Annika Johansson Ensjö.

Socialstyrelsen har inte någon läkemedelsavdelning. De jobbar inte med läkemedel utifrån ett huvudspår utan läkemedel dyker upp i olika sammanhang vilket gör att arbetet blir väldigt brett.

De jobbar alla med instruktionsstyrda uppdrag, regeringsuppdrag eller egeninitierade uppdrag. Exempelvis har de kartlagt fritidsförskrivning av läkemedel samt har flera uppdrag på obesitasområdet där produkter med samma substanser kan ha olika användningsområden och förmånsreglerna är olika.

Ett av de stora uppdragen som tar mycket tid är att de prognostiserar kostnader för förmåns­läkemedel och smittskyddsläkemedel i Sverige de kommande tre åren framåt.

— Vi uppdaterar två gånger per år. Den ger bäring på vilket stadsbidrag regionerna får. Jag arbetar med tre hälsoekonomer så vi samarbetar med farmaceut- och ekonomikompetensen, men också med regioner, myndigheter och branschorganisationer för att komma fram till en så träffsäker prognos som möjligt, säger Annika Johansson Ensjö.

Hon jobbar gärna med ”kluriga läkemedels­analyser” vilka ofta berör den läkemedelsdata som finns i nationella hälsodataregister.

Socialstyrelsen har Läkemedelsregistret med alla expedieringar av receptbelagda läkemedel på apotek per personnummer, även om de jobbar med pseudonymer, och andra register för att kunna göra detta.

— Det finns olika aspekter från hela min apotekarbakgrund som jag har nytta av när jag ska försöka förstå varför data ser ut som den gör, säger Annika Johansson Ensjö.

— Du måste ha koll på distributionskedjan och prissättningen. Du måste veta hur restnoteringar kan påverka användningen och förflytta patienten. Du måste förstå hur skillnaden på recept och rekvisition påverkar uppföljningen. Det är en stor fördel att veta vilka kunderna på apoteken är, vilken situation de befinner sig i och vilka val de står inför.

Farmaceuttätast är Avdelningen för krisberedskap och civilt försvar, Enheten för försörjningsberedskap.

— Initialt var det bara en apotekare som jobbade med krisberedskap. Men pandemin och andra förändringar i världsläget har gjort att försörjningsfrågorna har blivit större. Nu är vi fyra apotekare, men blir snart fem, säger utredare Elma Tajic.

— Vi ska bland annat säkerställa att kommuner och regioner har det de behöver för att kunna bedriva vård.

Alla fyra projektleder och har med sig olika experter som i Elma Tajics senaste uppdrag där hon samarbetade med bland annat jurister, hälsoekonomer och andra kompetenser inom kommunal och regional hälso- och sjukvård.

— Vi försöker bygga Sveriges beredskap. Vår enhet heter Försörjningsberedskap och vi ser till att vi har de produkter som behövs i Sverige när krisen kommer.

Elma Tajic och hennes apotekarkollegor på enheten Salumeh Bastami, Malin Alenius och Moa Grahm refererar till modell som finns i en statlig utredning (SOU 2021:19) när de förklarar sitt uppdrag.

Pyramiden beskriver det system som byggs upp för lagerhållning av sjukvårdsprodukter inklusive läkemedel. Nivå ett utgörs av sjukvårdens, öppenvårdsapotekens och patientens lager som krävs för att de ska klara sin egen behandling eller sina respektive uppgifter i ett normalläge.

Nivå två handlar om utökad lagerhållning nära marknaden exempelvis lager hos olika Marketing Authorisation Holder, (MAH), nivå tre gäller fristående statliga beredskapslager och nivå fyra tillverkningsberedskap.

— Receptförskrivna läkemedel utgör en central del av den grundläggande beredskapen. Öppenvårdsapoteken är en bärande del av denna struktur. Patienter rekommenderas att ha läkemedel som räcker i minst en månad. Parallellt pågår ett uppdrag att se över regioners och kommuners lager av läkemedel och andra relevanta produkter. Nästan hela samhället ska vara involverat för att bygga upp beredskapen tillsammans, säger Salumeh Bastami.

— Vi är inte där riktigt än men många av våra regeringsuppdrag, både hos oss och Läkemedelsverket, TLV och andra systermyndigheter handlar om att skapa den här förmågan, säger Elma Tajic.

Det här är beredskap för kris, men i ert arbete ingår även beredskap för fredstid?

— Det är grunden. Vi kan inte styra regionernas beredskap, det jobbar de själva med men vi har ett ansvar. Därför är pyramiden viktig. Det statliga lagret ska komplettera regionerna och säkra tillgången till det som inte räcker i regionernas beredskap, säger Salumeh Bastami.

Socialstyrelsen är en sektorsansvarig myndighet där de jobbar med försörjningsanalyser, vad som behövs för att öka beredskapen.

— Där finns också tillverkningsberedskap, att vi ska ha fungerande apotek även i krig eller kris, en god distribution och it-system som funkar i alla lägen, säger Malin Alenius.

— Vi jobbar med ett regeringsuppdrag tillsammans med TLV där vi vill få in en robusthet i och med att läkemedelsföretagen ska ha större lager. Det blir lagstadgat för dem att ha det för att kunna bedriva vård som är nödvändig för liv och hälsa, säger Moa Grahm.

En annan del är att ha olika verktyg för att kunna ge och ta emot information, och system för att kunna veta hur vi ska gå till väga när det är brist på en vara.

Inom öppen- och slutenvård behöver man kunna göra fördelningar och omfördelningar, ransoneringar och så vidare.

— Vi kanske behöver nya lagar för att göra det möjligt att flytta läkemedel mellan apotek eller mellan olika vårdgivare, en expertgrupp tillgänglig att komma med en riktlinje ifall det är brist. Allt det här jobbar vi med tillsammans på beredskapsmyndigheterna, säger Malin Alenius.

Socialstyrelsen har även ansvaret att köpa in läkemedel enligt Joint Procurement Agreement (JPA) som syftar till att teckna avtal inom EU för inköp av läkemedel, vaccin och annan medicinsk utrustning.

— Inom EU finns en frivillig solidaritetsmekanism där Läkemedelsverket och Socialstyrelsen jobbar tillsammans för att tillgodose Sveriges behov vid brist. Om ett land har ett läkemedel som ett annat land behöver kan de få köpa av varandra, säger Salumeh Bastami.

— Är det akut brist i Sverige kan vi fråga de andra medlemsländerna och så blir det vårt ansvar att ta in och fördela efter regionernas behov, säger Elma Tajic.

Alla vi träffar verkar nöjda med sina val av arbetsplats.

— Jag är nyast in och har varit här i sju månader. Jag vet inte om det är ett kvitto på att jag börjar bli gammal eller att det är en liten värld, men det är första gången som jag kom till ett jobb där jag visste vilka som jobbade där. Här finns kompetenta och duktiga medarbetare som jag kommit i kontakt med tidigare. Så det har varit kul, säger Moa Grahm.

Läs mer >>

”Apoteken ska ha en särskild eloge”