Så ser riksdagen på framtidens farmaceuter

Om mindre än ett år är det val. Svensk Farmaci bad ett antal ledamöter i riksdagens socialutskott ge sin syn på farmaceuternas roll i framtiden.

— Farmaceuterna sitter på en enorm kunskap som vi använder alldeles för lite i dag. När läkemedelsbehandlingarna blir mer avancerade och vården alltmer pressad behövs deras kompetens ännu mer. Jag tror att vi kommer se farmaceuter som en självklar del av vårdteam, med ansvar för läkemedelsgenomgångar, rådgivning och patientutbildning.

De bidrar till både bättre hälsa och säkrare behandlingar, säger Fredrik Lundh Sammeli (S), vice ordförande i socialutskottet.

Han får medhåll av bland andra Karin Rågsjö (V):

— Farmaceutens roll är mycket viktig i en framtid där jämlik vård och tillgång till läkemedel måste få ett ökat fokus. Farmaceuten borde ha en mer proaktiv roll med rådgivning och läkemedelsgenomgångar, med målet att få till en bättre primärvård och för en mer förebyggande och jämlik hälsa över hela landet.

Många vill bredda farmaceuternas roll.

– Farmaceuter kan lämna ut fler läkemedel efter råd och ge mer egenvårdsstöd. Det behöver också utredas om expediering och rådgivning kan ske digitalt, med kvalitet och säkerhet. Avgörande är att farmaceuter får använda hela sitt kunnande, säger Lina Nordquist (L), och en av två riksdagsledamöter som själv är apotekare.

Den andra är Katarina Luhr (MP).

— En farmaceut har en lång och gedigen akademisk utbildning som bättre bör kunna användas i det direkta patientarbetet. Vi ser införandet av ett farmaceutiskt sortiment som ett första steg men anser inte att det bör begränsas till receptfria läkemedel. Andra länder, exempelvis Skottland, har kommit långt i att utöka apotekens roll i diagnostik och förskrivning av specificerade läkemedel, säger Anders W Jonsson (C), suppleant och tidigare utskottsordförande.

Det Anders W Jonsson syftar på är Pharmacy First som har provats i Storbritannien där apotek ges ett större samhällsansvar.

— När jag själv för länge sedan jobbade som apotekare på ett skotskt apotek slog det mig att vi använder farmaceuters kompetens för lite i Sverige, säger Lina Nordquist.

— Pharmacy First är intressant och jag har själv varit till Skottland för att lära mig mera, men den måste självklart sättas i en svensk kontext. Vi ska alltid lära av andra länder, men göra det på vårt sätt. Socialdemokraterna ser positivt på en fortsatt utveckling där farmaceuternas hela kompetens utnyttjas, säger Fredrik Lundh Sammeli.

— Det här är en stor fråga och vi var i Skottland och tittade på den modellen. Just nu håller primärvårdsreformen “God och nära vård” att misslyckas på grund av bristande resurser, vilket vi anser måste lösas först innan vi prövar nya modeller.

Men apoteken och farmaceuterna besitter mycket kompetens som självklart ska nyttjas till fullo, säger Karin Rågsjö.

Hur ser du på apotekens roll i samhället i framtiden?

— Apoteken har en central roll i samhället i allmänhet, och i hälso- och sjukvården i synnerhet. Apoteken skulle med sin kompetens och geografiska närhet kunna bidra mer inom exempelvis läkemedelsanvändning och hälsorådgivning, säger Noria Manouchi, (M) gruppledare i Socialutskottet och fortsätter:

— Kompetensförsörjning är en nyckelfråga. För att utveckla apotekssektorn krävs goda villkor för farmaceuter och möjlighet att profilera rådgivning och tjänster.

— Apoteken är en viktig del av välfärden. För många är det den mest tillgängliga kontakten med hälso- och sjukvården – och det ska vi bygga vidare på. Jag tror att apoteken i framtiden kommer spela en ännu större roll för trygg läkemedelsanvändning och för att människor ska få rätt stöd och råd, säger Fredrik Lundh Sammeli.

— Med tanke på de utmaningar som den svenska sjukvården står inför så måste apotekens roll förändras så att deras fulla kapacitet kan utnyttjas och i större utsträckning komplettera framför allt primärvård men även den specialiserade vården, säger Anders W Jonsson.

— Apotek behöver bli en tydligare och starkare del av vårdkedjan, inklusive egenvård, säger Lina Nordquist och fortsätter:

— Liberalerna vill ge människor mer vård och stöd på apotek, till exempel astma-kol-skola, diabetescirklar, läkemedelsinformation, blodtrycksmätningar och anhöriggrupper. Apotek bör hjälpa till mer med egenvård och även erbjuda hälsoundersökningar, viss vaccination, självhjälpsgrupper och provtagning. Det kommer att avlasta sjukvården och föra vård och stöd närmare patienterna.

Hur ser ni andra på apotekens roll i vårdkedjan?

— Apotekens roll att förse såväl sjukvården som enskilda med läkemedel, men också råd och stöd, är en avgörande del av vårdkedjan. Jag ser apoteken som en förlängning av vården. Farmaceuter möter människor varje dag, ofta innan de ens söker vård, och där finns en stor potential, säger Fredrik Lundh Sammeli.

— I dag krävs det att en farmaceut är närvarande på ett apotek för att det ska kunna hålla öppet. Den rådande bristen på farmaceuter, i kombination med de krav som finns, gör att vissa apotek kan behöva stängas, trots att de behövs, bär sig ekonomiskt och har tillräckligt kundunderlag. En modell som skulle kunna användas för att möta detta problem är farmaceut på distans. Vänsterpartiet anser att denna modell bör utredas, av Läkemedelsverket eller annan myndighet.

Även Socialdemokraterna vill se över regelverket för att farmaceuter ska kunna arbeta på distans.

När regeringen och Sverigedemokraterna överlämnade sin budgetproposition för 2026 ingår farmaceutiska tjänster på apotek.

— Det är mycket positivt. Det är ett exempel på hur apotekens och farmaceuternas potential erkänns. Viktigt är att genomförandet sker strukturerat, med tydliga ersättningsmodeller och uppföljning, säger Noria Manouchi.

— Vi är positiva till att ett första steg tas men kritiska till att det tagit så lång tid för regeringen att komma till skott och oroliga över att begränsningarna kan bli för stora, säger Anders W Jonsson.

— Utmärkt. Jag önskar bara att det kunde gå ännu snabbare, säger Lina Nordquist.

— Den försöksverksamhet med farmaceutiska tjänster på apotek som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) genomfört behöver tas vidare och vi ser positivt på att medel nu avsätts för den här verksamheten, säger Fredrik Lundh Sammeli.

En annan fråga som diskuteras är ett så kallat farmaceutsortiment, ett förslag som nyligen var ute på remiss och som innebär en reglering om att receptfria läkemedel med särskilda krav på rådgivning ska införas i lagen om handel med läkemedel.

— Vi är positiva till det och har även lyft det i vår kommittémotion gällande hälso- och sjukvården, säger Anders W Jonsson.

— Farmaceuternas speciella kompetens är i dag underutnyttjad och vi är beredda att titta på alla förslag som kan förbättra tillgången till läkemedel, säger Fredrik Lundh Sammeli.

— Jag tycker det är ett bra förslag att vissa receptfria läkemedel endast får säljas efter rådgivning av en farmaceut eftersom det ökar kunskapen om läkemedlet för patienten, säger Karin Rågsjö.

— Ett mellanläge mellan receptbelagt och receptfritt skulle avlasta sjukvården och hjälpa invånarna. Liberalerna vill också att farmaceuter ska kunna lämna ut små förpackningar av vissa receptbelagda läkemedel till den som har recept sedan tidigare, säger Lina Nordquist.

Under de senaste åren, delvis beroende på pandemin respektive Rysslands invasion av Ukraina som har tydliggjort vikten, har beredskap diskuterats kring bland annat läkemedel.

TLV har på regeringens uppdrag föreslagit att cirka 300 apotek ska kunna utses till beredskapsapotek, medan Socialdemokraterna i sitt förslag föreslår att Apoteket AB ska driva 300 statliga riksapotek.

— Apoteket AB har erfarenhet, struktur och förtroende – därför tycker vi att de ska få uppdraget att driva statliga beredskapsapotek. Det är en tydlig modell som fungerar även i kris och krig. Med vårt förslag skulle 90 procent av befolkningen få tillgång till ett riksapotek inom 20 kilometers körväg, säger Fredrik Lundh Sammeli.

— För oss är det självklart att inte beredskapsapotek ska begränsas till det av staten ägda Apoteket AB, säger Anders W Jonsson.

— Staten behöver ta större ansvar för beredskapen, men det innebär absolut inte att apoteken behöver vara statliga. Det avgörande är att livsavgörande läkemedel lagras. Det bör även ses över för vilka läkemedel och vilken medicinteknisk utrustning Sverige bör ha möjlighet till inhemsk produktionskapacitet, säger Lina Nordquist.

Varken Anders W Jonsson, Noria Manouchi eller Lina Nordquist vill gå tillbaka till att bara ha statliga apotek likt före omregleringen 2009.

— Nej. Konkurrens är bra, men stödet kan behöva öka i glest befolkade områden. Möjligheten att välja ett apotek man tycker om är viktigt för människor, särskilt personer som ofta behöver apotekens hjälp och tjänster, säger Lina Nordquist.

Karin Rågsjö och Fredrik Lundh Sammeli vill båda utreda frågan.

— Det finns flera exempel på marknadsmisslyckanden inom apoteksmarknaden. Det handlar bland annat om tillgången till apotek i hela landet, svårigheter att få tag på det läkemedel man behöver, risken för sammanblandning mellan olika ekonomiska intressen och just-in-ti-me-beredskap. Därför anser vi att det är dags för en genomgripande översyn av apoteksmarknaden, säger Fredrik Lundh Sammeli.

— Efter omregleringen har marknaden i stor utsträckning tagits över av några stora kedjor som i hög utsträckning etablerat sig precis bredvid varandra, vilket inte ökar tillgängligheten. Vi vill att Apoteket AB får i uppdrag att etablera sig där det finns ett behov hos befolkningen, säger Karin Rågsjö och fortsätter:

— Det finns anledning att överväga en skärpt reglering av branschen, med högre krav på farmaceutisk kompetens, tillräcklig lagerhållning och fokus på patientsäkerhet, säger Karin Rågsjö.

Läs mer >>

”Apoteken skulle kunna spela en större roll i vårdkedjan”