Skärpta krav på IVO: måste korta sina handläggningstider
Efter ytterligare kritik skärper nu regeringen kraven på IVO. I regleringsbrevet för 2026 får myndigheten nya uppdrag som ska stärka tillsynen och öka tryggheten i vården och omsorgen.
– När handläggningstiderna kortas och brister åtgärdas snabbare får både patienter och vårdgivare en tryggare process, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann.
Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD).
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har upprepade gånger fått kritik för sina långa handläggningstider. I november fick myndigheten skarp kritik när Riksrevisionen presenterade sin granskning där man tittat på hanteringen av de klagomål på hälso- och sjukvård som kommit in från enskilda personer och den generella slutsatsen är att hanteringen inte är effektiv, något som Svensk Farmaci uppmärksammade.
— Under 2018 beslutade regeringen att minska IVO:s utredningsskyldighet, för att klagomålen skulle hanteras mer resurseffektivt. Någon sådan effekt kan vi inte se. Tvärtom går utvecklingen åt fel håll inom nästan alla områden, sa riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Sedan 2021 har handläggningstiderna ökat kraftigt: under 2024 var de drygt 19 månader i median, och ökade under första kvartalet 2025 till 23 månader. Enligt IVO bör en utredning ta högst nio månader, och målet är att detta ska vara uppnått i slutet av 2025. Men under 2024 var det bara drygt tio procent som blev klara inom den tiden.
Sveriges Radio Kaliber gjorde en granskning där de tittade på 61 läkare som har fått sin legitimation återkallad under förra året och fram till september i år. I nästan hälften av fallen har det tagit IVO mer än 500 dagar att utreda. Den längsta utredningstiden är på 4,5 år.
Justitieombudsmannen (JO) har under senare år i flera beslut kritiserat IVO för långsam handläggning av klagomålsärenden. Det senaste beslutet rör två anmälningar till JO där två läkare framförde klagomål mot IVO avseende långsam handläggning av ärenden.
I det ena ärendet uppgick handläggningstiden till drygt tre år. Det andra ärendet är fortfarande pågående och handläggningstiden uppgår till över två år och två månader.
Chefsjustitieombudsmannen Erik Nymansson konstaterar att handläggningstiderna klart har överstigit vad som är rimligt och acceptabelt och kritiserar IVO för den långsamma och passiva handläggningen.
Av utredningen har det framkommit att IVO under en längre period haft problem med stora balanser och långa handläggningstider inom tillsynen av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Långa handläggningstider kan få konsekvenser för den hälso- och sjukvårdspersonal som utreds, bland annat möjligheterna att bedriva sin yrkesutövning.
Långa handläggningstider ökar även risken för allvarliga konsekvenser för patientsäkerheten.
Chefsjustitieombudsmannen har även beslutat att i ett särskilt ärende granska IVO:s handläggning av tillsynsärenden av läkare som avslutas med en begäran om att läkarlegitimationen återkallas och kommer därför att återkomma till IVO:s handläggningstider.
Nu ger regeringen IVO i uppdrag att korta sina handläggningstider och utveckla samverkan för att åtgärda brister inom vården och omsorgen. Det framgår av regeringens regleringsbrev för 2026.
— Genom uppdraget till IVO stärker vi hela kedjan för tillsyn och ansvar. IVO:s granskningar fyller en viktig funktion både för enskildas upprättelse i de fall när vården brister och för att granska och motverka patientsäkerhetsrisker. När handläggningstiderna kortas och brister åtgärdas snabbare får både patienter och vårdgivare en tryggare process, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) i ett pressmeddelande.
IVO ska analysera hur myndigheten kan utveckla sitt arbete med att ge råd och vägledning så att brister och missförhållanden som upptäcks vid tillsyn åtgärdas. Myndigheten ska också samarbeta med Socialstyrelsen för att berörda vårdgivare och verksamheter ska få tillgång till kunskapsstöd.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2027.
IVO ska ta fram en plan för att hantera handläggningstider och ärendebalanser, bland annat för enskildas klagomål enligt patientsäkerhetslagen. Planen ska innehålla tidsatta mål och redovisa vilka åtgärder som vidtas, såsom utveckling av ändamålsenliga IT-system.
Delredovisning ska lämnas senast den 1 mars 2026 och slutredovisning senast den 22 februari 2027.
Utöver dessa uppdrag ska IVO bland annat stärka arbetet mot oseriösa och kriminella aktörer, öka förmågan att använda AI och datadrivet arbetssätt samt genomföra ägar- och ledningsprövningar av äldre tillstånd.
Myndigheten ska också höja sin informations- och cybersäkerhet och öka tillsynen av tandvården efter reformen om förstärkt högkostnadsskydd. Ett särskilt uppdrag gäller granskning av vård på distans, med fokus på patientsäkerhet och informationssäkerhet.
Läs mer >> IVO:s långa handläggningstider blir ett fall för JO- igen
Skarp kritik mot IVO: Klagomål hanteras långsamt och ineffektivt