Skarp kritik mot Ivo: Klagomål hanteras långsamt och ineffektivt

Efter upprepad kritik om långa handläggningstider hos Inspektionen för vård och omsorg (Ivo), inledde Riksrevisionen för ungefär ett år sedan en granskning av myndigheten – något Svensk Farmaci då rapporterade om. Nu är granskningen klar, där man tittat på hanteringen av de klagomål på hälso- och sjukvård som kommit in från enskilda personer. Den generella slutsatsen är att hanteringen inte är effektiv, skriver Riksrevisionen i ett pressmeddelande.

— Under 2018 beslutade regeringen att minska Ivo:s utredningsskyldighet, för att klagomålen skulle hanteras mer resurseffektivt. Någon sådan effekt kan vi inte se. Tvärtom går utvecklingen åt fel håll inom nästan alla områden, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i pressmeddelandet.

Sedan 2021 har handläggningstiderna ökat kraftigt: under 2024 var de drygt 19 månader i median, och ökade under första kvartalet 2025 till 23 månader. Enligt Ivo bör en utredning ta högst nio månader, och målet är att detta ska vara uppnått i slutet av 2025. Men under 2024 var det bara drygt tio procent som blev klara inom den tiden.

De långa handläggningstiderna innebär att både den som klagat och den som utreds tvingas vänta orimligt länge på beslut, menar Riksrevisionen. Situationen riskerar också leda till att vårdgivare och vårdpersonal inte får rättmätig kritik.

Igår skrev Svensk Farmaci om Sveriges Radio Kalibers granskning, som handlar om just det här problemet. Ett exempel är en läkare som anmäldes redan 2022 av en vårdcentral. Då inledde Ivo en utredning eftersom läkaren bedömdes vara en säkerhetsrisk för sina patienter. Ändå tog det två år innan läkarens legitimation återkallades. Under handläggningstiden kom det in mängder av larm från apotek runt om i Sverige, där läkaren fortsatt skriva ut höga doser av narkotiska preparat.

För enskilda kan det förlänga lidandet efter en traumatisk händelse. För vårdpersonal som utreds, men som kanske inte gjort något fel, kan det påverka situationen på arbetsplatsen och göra det svårare att byta jobb. Den långa handläggningstiden försvårar också utredningarna: personal kan ha slutat, underlag saknas och minnen bleknat.

— Det riskerar även att leda till att viktiga erfarenheter inte kommer vårdens patientsäkerhetsarbete till del. När Ivo lämnar sitt beslut kan så mycket ha förändrats i verksamheten att det som tas upp i beslutet är irrelevant, säger Maria Karlsson, projektledare för granskningen i pressmeddelandet.

Enligt Ivo själva beror de långa handläggningstiderna bland annat på bristande resurser, och en ökad specialisering inom vården. Detta samtidigt som myndighetens uppdrag har vuxit och blivit mer komplext – något som ställer ökade krav på en medveten fördelning av resurser. Under 2024 utökade Ivo sina resurser för handläggningen, men trots det har antalet genomförda utredningar istället minskat.

I sin granskning pekar Riksrevisionen på att Ivo inte bedriver ett systematiskt riskanalysarbete utifrån den information som framkommer i klagomålsärenden. Klagomål kan analyseras som ett av flera underlag i andra typer av ärenden, men då när ett ärende redan är inlett. Därför används de inte på ett tillräckligt effektivt sätt för att planera till exempel egeninitierad tillsyn.

Ivo har ett stort och viktigt tillsynsuppdrag som de senaste åren utökats med flera regeringsuppdrag, skriver Riksrevisionen. Myndigheten har under 2024–2025 omorganiserat sin handläggning, vilket på sikt kan göra klagomålsärendena mer effektiva. Men enligt menar Riksrevisionens bedömning kvarstår flera grundläggande problem, vilket innebär att Ivo med största sannolikhet inte kommer tillrätta med bristerna inom den närmaste tiden.

Läs mer >> Flera apotek larmade – läkare fortsatte skriva ut narkotika

Ivo granskas efter kritik mot långa handläggnings­tider

Stal narkotika­klassade läkemedel – kunde fortsätta jobba som apotekare