Blodprov hemma svenskt genombrott mot Alzheimers
Fler än en av tio äldre kvalar in för att få nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom, och ett enkelt blodprov som kan tas hemma kan påvisa biomarkörer för just Alzheimers. Det visar nya studier från Göteborgs universitet.
11 procent av de över 70 år uppfyllde kriterierna för att erbjudas de läkemedel som potentiellt kan bromsa kognitiv nedgång.
11 procent av deltagarna över 70 år uppfyllde kriterierna för att erbjudas läkemedelsbehandling mot Alzheimers sjukdom som potentiellt kan bromsa kognitiv nedgång likt Leqembi (lekanemab) och Kisunla (donanemab).
Det visar den första befolkningsbaserade studien på området som publiceras i tidskriften Nature och som har letts av forskare vid Göteborgs universitet, King’s College London och Stavanger universitetssjukhus.
Forskningen bygger på ett samarbete med den stora norska befolkningsstudien Helseundersøkelsen i Trøndelag (HUNT).
Den nu aktuella studien ger de hittills första befolkningsbaserade uppgifterna om förekomsten av neuropatologiska förändringar vid Alzheimers sjukdom, en viktig faktor bakom utvecklingen av demens. Bilden av hur vanliga dessa förändringar är har tidigare byggt på uppskattningar.
Utifrån den norska befolkningsstudien analyserades 11 486 blodprover från deltagare över 57 år i den lokala befolkningen. Det som mättes var en biomarkör för proteinavlagringar i hjärnan (p-tau217) som leder till att nervceller och synapser dör, vilket är avgörande för minnet.
Författare bakom studien är bland andra Nicholas Ashton och Henrik Zetterberg, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Blodprovsanalyserna visade också att de alzheimerrelaterade förändringarna ökade med stigande ålder. Den aktuella biomarkören fanns i blodet hos strax under åtta procent av deltagarna i åldern 65 till 69 år, och hos drygt 65 procent hos dem över 90 år.
I gruppen 70-plussare med demens fanns markören hos 60 procent. Hos personer i samma åldersgrupp, med mild kognitiv funktionsnedsättning, var andelen 32,6 procent. Hos dem över 70 år utan symtom fanns de alzheimerrelaterade förändringarna hos 23,5 procent.
— Om de lever tio år till är det högst sannolikt att symtom kommer att uppstå, men det viktiga i den här studien är den stora grupp äldre som redan har tidiga symtom och där det finns en möjlighet att erbjuda behandling, säger Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i ett pressmeddelande.
Studien utmanar föreställningen om att Alzheimers sjukdom drabbar främst kvinnor. Det fanns inga könsskillnader i någon av åldersgrupperna. Däremot kunde studien slå fast att de neuropatologiska förändringarna var mindre vanliga hos dem med högre utbildning.
Utifrån resultaten bedömer forskarna att demens till följd av Alzheimers sjukdom är vanligare i gruppen från 70 år än man tidigare trott, men att andelen med alzheimerrelaterade förändringar i de yngre åldersgrupperna var lägre än förväntat.
I en annan studie undersöker nu samma forskare det vill säga Henrik Zetterberg och Nicholas Ashton, forskare vid Göteborgs universitet och senior director vid Banner Sun Health Research Institute i Arizona tillsammans med professorer Kaj Blennow även han vid Göteborgs universitet hur blodbaserade biomarkörer kan förutsäga utvecklingen av demens.
Tillsammans med kollegor i Sverige, USA och flera europeiska länder, däribland Danmark, Italien och Spanien, har de genomfört den första storskaliga valideringen av en lättillgänglig testmetod som är oberoende av geografisk närheten till specialiserad vårdinfrastruktur.
Alzheimers sjukdom bekräftas vanligtvis genom hjärnscanning eller ryggmärgsvätskeprov, som är invasivt och dyrt. Samtidigt har blodprover som mäter biomarkörer för sjukdomen, såsom p-tau217, blivit alltmer exakta och tillgängliga, och har nyligen fått myndighetsgodkännande.
Den blodprovstagning som görs kliniskt i dag kräver utbildad personal samt specifik hantering och temperaturkontrollerad förvaring av proverna, vilket skapar begränsningar. Metoden med självprovtagning hemma, där det torra provet kan skickas per post, beskrivs därför som ett genombrott.
Studien som publiceras i Nature Medicine omfattar sju medicinska center i Europa och 337 deltagare där den nya metoden tillämpats. Nivån av p-tau217 i dessa prover visade sig stämma väl överens med nivån i vanliga blodprover, och matchningsgraden jämfört med ryggmärgsprover låg på 86 procent. Två andra biomarkörer för alzheimer, GFAP and NfL, uppvisade också stark samstämmighet.
— Även om vi fortfarande är åratal ifrån klinisk användning, öppnar vi dörrar för forskning som tidigare var omöjlig – att studera olika populationer, genomföra storskaliga screeningstudier och inkludera grupper som historiskt sett har varit underrepresenterade i alzheimerforskningen, säger Nicholas Ashton i ett pressmeddelande.
Forskarna menar att metoden i förlängningen kan komma att tillämpas för att hitta personer i riskzonen för demens till följd av Alzheimers sjukdom, och erbjuda mer ingående provtagning och analys. Metoden anses också ha potential för annat än Alzheimers sjukdom, som Parkinsons sjukdom, MS och ALS.
Läs mer >> Danmark säger nej till Leqembi: kostnaderna är inte rimliga
TLV: hög osäkerhet om kostnaden och hur länge effekten kvarstår
