Läkare säger nej till farmaceutsortiment: ”En risk”
Ingen tydlig nytta, oklart vem som ska ta de ökade kostnaderna för apoteken och olämpligt att apoteksaktörerna själva säkerställer farmaceuters kunskapsnivå får Svenska Läkaresällskapet att säga nej till förslaget om ett farmaceutsortiment.
Svenska Läkaresällskapet (SLS) är tveksamma till farmaceutsortiment.
I maj 2024 lämnade Läkemedelsverket sin slutrapport till Regeringskansliet om hur ett så kallat farmaceutsortiment skulle utformas, något som Svensk Farmaci rapporterat om tidigare.
Ett farmaceutsortiment innebär att läkemedel som idag är receptbelagda kan säljas utan recept men med särskild rådgivning till konsument före köp på apotek, vilket enligt förespråkarna skulle öka tillgängligheten till läkemedel för egenvård utan att ge avkall på säkerheten.
Sammanfattningsvis föreslår myndigheten att en reglering om receptfria läkemedel med särskilda krav på rådgivning ska införas i lagen om handel med läkemedel.
Enligt förslaget ska Läkemedelsverket vara den myndighet som beslutar om vilka läkemedel som ska ingå i farmaceutsortimentet.
Sommaren 2025 skickade regeringen ut Läkemedelsverkets förslag till 69 instanser där de ber om svar senast den 13 oktober.
Många av dem likt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Läkemedelshandlarna och Sveriges Apoteksförening tillstyrker eller ställer sig i stort bakom förslaget, något som Svensk Farmaci uppmärksammat tidigare.
Men Svenska Läkaresällskapet (SLS) är mer tveksamma.
I sitt remissvar välkomnar föreningen Läkemedelsverkets tydliga ställningstagande att rådgivning innan köp av vissa receptfria läkemedelsartiklar innebär egenvård, det vill säga att kunden, efter rådgivande samtal med legitimerad farmaceut, själv har ansvar för att fatta beslut om behandling och om kontakt med vården behövs.
Men samtidigt anser Svenska Läkaresällskapet att Läkemedelsverkets utredning inte är tillräcklig som beslutsunderlag.
— Utredningen visar inte på någon tydlig nytta eller hur eventuella fördelar står i relation till samhällsprioriteringar och kostnader, säger Catharina Ihre Lundgren, ordförande för Svenska Läkaresällskapet i ett pressmeddelande.
— Vi ser en risk i att kunder kan uppfatta att den rådgivning som ska ges vid det föreslagna nya receptfria sortimentet inte handlar om egenvård. Därför är det viktigt med information till kunderna och kompletterande utbildning av legitimerade farmaceuter, säger Eva Wikström från kommittén för läkemedelsfrågor vid Svenska Läkaresällskapet i pressmeddelandet.
Catharina Ihre Lundgren, ordförande för Svenska Läkaresällskapet.
Vad gäller potentiell nytta anser Svenska Läkaresällskapet att Läkemedelsverkets utredning inte ger stöd för påståendet att ”införande av den nya kategorin har potential att frigöra resurser i hälso- och sjukvården från de med enklare behov till de med större behov”.
”För att frigöra resurser krävs att personer som idag söker sjukvård istället skulle vända sig till apoteket för att köpa receptfria läkemedelsartiklar. Denna förhoppning är inte utredd och SLS bedömer att detta inte är ett troligt scenario” skriver Svenska Läkaresällskapet i sitt remissvar.
SLS lyfter flera kritiska punkter:
- Egenvård kontra sjukvård: Rådgivningen avser egenvård och är inte sjukvård. Det är avgörande att kunder tydligt förstår att det är kunden själv som måste fatta beslut om behandling eller söka sjukvård.
- Integritet: Rådgivning om hälsotillstånd bör ske i avskildhet. Här finns idag brister i utformning av apotekslokaler.
- Utbildning: Farmaceuter som ger råd om dessa läkemedel måste ha kunskaper och färdigheter att förmedla vilka symtom som innebär att kontakt bör tas med vården. Sådan utbildning och certifiering bör inte vara enskilda apoteksaktörers ansvar.
- Uppföljning: Ett införande behöver följas upp genom oberoende forskning för att utvärdera nytta, risker och kostnader.
Svenska Läkaresällskapet skriver att förslaget förväntas innebära kostnadsökningar för apoteksaktörerna, dels för att bemanningen med personal med högre utbildningsnivå kan behöva utökas, dels för att lokaler kan behöva anpassas för att säkerställa att kunder inte begränsar samtalet till sådant som inte upplevs som känsligt.
”Apoteksaktörerna prissätter receptfria läkemedelsartiklar själva. Att öka priserna innebär således en möjlig väg att täcka ökade kostnader. Detta alternativ ökar kostnaderna för konsumenterna och det kan inte uteslutas att det innebär risk för ojämlikheter över Sverige” skriver föreningen i sitt remissvar.
Ett annat alternativ är att apoteksaktörerna begär ökad ersättning från staten.
”Om resurser som idag används till sjukvård omfördelas till apoteksaktörer för att upprätthålla ett receptfritt sortiment med särskilda krav på farmaceutisk rådgivning kan risk för undanträngningseffekter inte uteslutas, det vill säga att resurser omfördelas till personer med lägre behov, från patienter som har ett större medicinskt behov”, står att läsa i remissvaret.
Svenska Läkaresällskapet instämmer inte heller i Läkemedelsverkets bedömning att apoteksaktörerna själva ska säkerställa farmaceuters kunskaps- och färdighetsnivå för rådgivning kring ett farmaceutsortiment.
”Att apoteksaktörerna utbildar sina anställda för rådgivning av produkter som de själva prissätter och säljer rimmar inte med oberoende. Vidare behöver likartad kompetens säkerställas oavsett apoteksaktör”.
— Vår bedömning är att det finns potential att stärka egenvårdsrådgivningen, men beslut om ett nytt receptfritt rådgivningssortiment måste i likhet med andra insatser baseras på evidens samt etiska principer, säger Catharina Ihre Lundgren.
Läs mer >> ”Ny reglering av receptfria läkemedel stärker den farmaceutiska kompetensen”
”Äntligen farmaceutiska tjänster – men det är ett myrsteg”
Så ska apoteken hantera ett farmaceutsortiment
