Gå till innehållet
Gå till startsidan

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

”Det är viktigt att alla apotek verkar under samma villkor”

Nätapotek ska ha lika mycket betalt som fysiska apotek, anser Apoteksföreningen.
- En differentierad handelsmarginal är inte lösningen för att utveckla apoteksmarknaden, säger vd Johan Wallér.

Som Svensk Farmaci tidigare har uppmärksammat har professor Sofia Kälvemark Sporrong och doktor Pia Frisk från Uppsala universitet, på uppdrag av Konkurrensverket undersökt i en rapport hur apoteksmarknaden har utvecklats från tiden före omregleringen fram till i dag.

Sveriges Apoteksförening delar i stort författarnas slutsatser men vill lyfta att omregleringen har blivit en succé för apotekens kunder. Sedan omregleringen 2009 har antalet apotek ökat från 929 till 1397, flest antal apotek fanns år 2020.

Samtidigt har e-handeln ökat explosionsartat, särskilt under och efter pandemin då nya kundgrupper hittade till e-handeln. Dessutom har öppettiderna ökat med 24 procent sedan omregleringen.

Rapporten tar upp frågan om apotekens handelsmarginal och att den inte täcker apotekens kostnader för att utföra sina grunduppdrag.

— Vi delar uppfattningen att detta är en angelägen fråga om vi vill fortsätta se apotek över hela landet och en mångfald av aktörer. Dagens finansieringssystem förutsätter att apoteken fokuserar på annan försäljning för att gå runt, säger Johan Wallér, vd Sveriges Apoteksförening i en kommentar.

Han påpekar att det det finns tydliga stordriftsfördelar i branschen och många mindre aktörer och entreprenörsdrivna har en utmanande situation.

Branschens samlade rörelsemarginal var 2,1 procent 2024.

För att fånga upp vad som styr kunders val av apotek inom segmentet receptbelagda läkemedel genomförde Sofia Kälvemark Sporrong och Pia Frisk i oktober 2024 en enkätundersökning riktad till vuxna personer som hämtat ut receptläkemedel under det senaste året.

Undersökningens syfte var att kartlägga vilka faktorer som avgör om dessa kunder hämtar ut receptläkemedel i fysiska apotek respektive e-handelsapotek samt hur lojala kunderna är med ”sitt” apotek, och även att uppskatta i vilken omfattning kunderna får eller väljer att ta del av rådgivning om sitt receptläkemedel i samband med receptexpedieringen.

Av de 1065 svarande hade 78 procent en kronisk eller långvarig behandling med ett receptbelagt läkemedel. De kunder som vid sitt senaste receptuttag valt att göra detta på ett fysiskt apotek utgjorde 79 procent av alla svarande medan 21 procent valde ett nätapotek.

Andelen som gjorde sitt receptuttag via ett e-handelsapotek är densamma som e-handels andel av marknadens totala försäljning.

I gruppen som hämtade ut sitt receptläkemedel på ett e-handelsapotek var andelen som tillhörde åldersgruppen 50–64 år signifikant högre än motsvarande andel i gruppen som hämtat ut läkemedlet på fysiskt apotek. Det omvända gällde för åldersgruppen 65–84 år.

Fler av de som beställde sitt läkemedel via nätapotek hade använt läkemedlet under lång tid. 91 procent av nätapotekens kunder var långtidsanvändare, jämfört med 76 procent av de som hämtade ut sitt läkemedel på ett fysiskt apotek.

Vilka faktorer som styr valet skilde sig åt. För de som valt att besöka ett fysiskt apotek var den främsta faktorn bakom val av apotek apotekets läge (64 procent), följt av personalens bemötande (5 procent) och apotekets öppettider (4 procent).

För de som valt att hämta ut sitt läkemedel på ett e-handels-apotek var den främsta anledningen till val av denna försäljningskanal att det ansågs enklare och smidigare än att handla på ett fysiskt apotek (46 procent), följt av att man uppskattar e-handelsapotekets priser på receptfria läkemedel och andra varor (20 procent) och att e-handels-apoteket har bra leveransalternativ (14 procent).

Endast fem procent i denna grupp svarade att de valde ett e-handelsapotek för att de hade långt till det närmaste fysiska apoteket.

Tre fjärdedelar av respondenterna (75 procent) uppgav att de alltid eller ofta valde samma apotek för att hämta ut sina receptbelagda läkemedel oavsett om de valt ett fysiskt apotek eller ett e-handelsapotek vid sitt senaste receptuttag vilket visar på en relativt hög lojalitet till det enskilda apoteket.

En stor majoritet av de tillfrågade sa att senast de köpte receptbelagda läkemedel via e-handelsapotek valde de att inte få rådgivning av en farmaceut i samband med köpet.

”Det är därför relevant att ifrågasätta om e-handelns receptaffär är densamma som den på fysiska apotek, om den även fortsättningsvis ska ersättas på samma sätt eller om handelsmarginalen även skulle kunna differentieras utifrån försäljningskanal”, skriver Sofia Kälvemark Sporrong och Pia Frisk.

De påpekar att information och rådgivning är till för att säkra en säker och adekvat läkemedelsanvändning, samtidigt som det också tar tid att genomföra.

Johan Wallér är kritisk till förslaget om en differentierad handelsmarginal.

— Det är inte en differentierad handelsmarginal som är lösningen för att utveckla apoteksmarknaden och bättre ta tillvara farmaceuternas kompetens. Problemet är snarare att handelsmarginalen totalt sett är för låg för att stimulera en utveckling av farmacin och det mervärde apoteken bidrar med, säger Johan Wallér till Svensk Farmaci.

— Det är viktigt att alla apotek verkar under samma villkor. Samtidigt ser kundernas behov olika ut – både mellan olika personer och vid olika tillfällen för samma person – och därför är det avgörande att man kan förvänta sig samma höga servicenivå oavsett vilken typ av apotek man besöker, fortsätter han.

Apoteksföreningen delar författarnas slutsatser att en nyckelfråga för apoteksbranschen är bristen på farmaceuter.

— Apoteksföretagen upplever denna som akut. Det har länge varit utmanande särskilt på mindre orter och att det finns flera exempel på att apotek tvingats stänga eller kraftigt begränsat öppettiderna på grund av bristen på farmaceuter, kommenterar Johan Wallér.

Han vill därför att politiken ser över möjligheten att kunna använda farmaceut på distans.

— Vi saknar i dag verktyg att få använda den farmaceutiska kompetensen i större utsträckning vilket är hämmande både för företagen och intresset för farmaceuter att arbeta på apotek.

Rapporten lyfter att Sverige ligger efter andra länder i utvecklingen av farmaceutiska och andra tjänster på apotek, något som Johan Wallér påpekat tidigare och som lyftes i Sveriges Apoteksförenings branschrapport.

— Färdiga förslag för att införa detta finns och där behöver regeringen fatta beslut. Apotekens möjligheter att utveckla rådgivningen på apotek är stora men det saknas idag ekonomiska förutsättningar för att göra det utifrån hur ersättningssystemet idag är utformat där expediering av läkemedel går med förlust, säger Johan Wallér.

Han anser att sammantaget så bekräftar rapporten att apoteksmarknaden fortsatt är reglerad och styrd av politiken, och att det är hög tid för politiken att ta ställning till vilken apoteksmarknad man vill se i framtiden. Utifrån det behöver finansieringssystemet ses över men även flera lagar och regler som idag hämmar den farmaceutiska utvecklingen på apotek, enligt Johan Wallér.

Läs mer >> Forskare ifrågasätter: ska nätapotek ha lika mycket betalt som fysiska apotek

Ny studie: ”Sämre arbetsmiljö på apotek efter omregleringen”

”E-handeln och patienterna vann mest på att monopolet föll”

”Vi kommer inte ur startblocken trots att apoteken ivrigt stampar”

Mest läst