Forskare ifrågasätter: ska nätapotek ha lika mycket betalt som fysiska apotek

2009 är en milstolpe i den svenska apotekshistorien. Apoteksmarknaden omreglerades och gick från att vara ett statligt monopol till en öppen marknad där privata aktörer hade möjlighet att etablera sig.

Nu har professor Sofia Kälvemark Sporrong och doktor Pia Frisk från Uppsala universitet, på uppdrag av Konkurrensverket undersökt i en rapport hur apoteksmarknaden har utvecklats från tiden före omregleringen fram till i dag. Man siar också om en eventuell utveckling framåt.

Björn Södergård, professionsutvecklare på Sveriges Farmaceuter, har ingått i referensgruppen.

Så vad har man landat i för slutsatser? Det korta svaret är att de negativa effekterna tycks dominera. Konkurrensen mellan apoteken har till exempel inte gynnats. Tvärtom så har konkurrensen försämrats till följd av att många aktörer gått samman. Det har lett till att mindre och oberoende aktörer haft svårare att etablera sig.

På det har allt fler verksamheter behövt förhålla sig till en ökad e-handeln. Det har också ökat konkurrensen inom branschen. Sofia Kälvemark Sporrong och Pia Frisk pekar också på att receptexpedieringsprocessen skiljer sig åt mellan fysiska apotek och e-handel.

I den enkätundersökning som kopplas till utredningen uppger till exempel en stor majoritet av de tillfrågade att senast de köpte receptbelagda läkemedel via e-handelsapotek valde de att inte få rådgivning av en farmaceut i samband med köpet.

”Det är därför relevant att ifrågasätta om e-handelns receptaffär är densamma som den på fysiska apotek, om den även fortsättningsvis ska ersättas på samma sätt eller om handelsmarginalen även skulle kunna differentieras utifrån försäljningskanal”, skriver Sofia Kälvemark Sporrong och Pia Frisk.

En positiv effekt som utredningen lyfter är att omregleringen har resulterat i en ökad tillgänglighet. Det finns fler apotek och utökade öppettider. Samtidigt pekar utredningen också på en ojämn fördelning av apotek i landet. De nyetableringar man sett sedan omregleringen har gynnat fördelningen. Snarare har fler apotek dykt upp där det redan finns verksamheter etablerade sedan tidigare.

”Nyetableringar sker oftast i relativ närhet till andra apotek och övrig handel, och trots det statliga glesbygdsbidraget är ekonomin utmanande för de apotek som klassas som glesbygdapotek”, skriver man i utredningen.

Även arbetsmiljön har påverkats negativt, anser Sofia Kälvemark Sporrong och Pia Frisk. Den utbredda farmaceutbristen kopplas till exempel till att antalet apotek har ökat, där förändrade arbetsförhållanden och utökade öppettider gör arbetet som apoteksfarmaceut mindre attraktivt.

I arbetsmiljöundersökningar rapporterar farmaceuter en försämring av arbetsmiljön över tid, vilket också medför en risk för att patientsäkerheten påverkas negativt. Farmaceuterna uppger även att säkerhetskulturen påverkats negativt, vilket Sofia Kälvemark Sporrong och Pia Frisk nämner i sin utredning.

Enligt rapportförfattarna är att erbjuda farmaceutiska tjänster utöver apotekens grunduppdrag ett sätt för branschen att bidra till bättre läkemedelsanvändning hos specifika patientgrupper.

”Den utveckling av farmaceutiska tjänster som fanns under monopoltiden har avstannat, och Sverige bedöms av branschaktörer och utredningar ligga efter andra liknande länder på området”, skriver Sofia Kälvemark Sporrong och Pia Frisk.

I en försöksverksamhet med farmaceutiska tjänster åren 2021–2024, där apoteksbranschen och TLV samarbetade, utvärderades två farmaceutiska tjänster som konstaterades vara effektiva. Men för att tjänsterna ska kunna införas krävs ett politiskt beslut.

Så vad tror utredningen om framtiden? Den är dyster – om man inte stakar ut en ny stig.

”Utan förändringar vad gäller finansieringen av grunduppdraget, ett eventuellt ekonomiskt tillskott för genomförande av farmaceutiska tjänster och/eller förändringar av regelverk bedömer vi att få eller inga förändringar kommer att ske på marknaden, annat än en eventuell ytterligare marknadskonsolidering”, skriver Sofia Kälvemark Sporrong och Pia Frisk.

Det behövs en tydligare målsättning för apoteksmarknaden, skriver författarna.

”När Sveriges Apoteksförening verkar för en utökad roll för apoteken, med möjligheter att erbjuda farmaceutiska och andra tjänster med offentlig ersättning, lyfter de samtidigt att farmaceuternas nuvarande arbete behöver moderniseras. Detta skulle kräva ändringar i regelverket, i annat fall blir ett eventuellt utökat uppdrag svårt att förena med bristen på farmaceuter”.

Läs mer >> ”Det är viktigt att alla apotek verkar under samma villkor”