Förbundet djupt bekymrade över regionernas besparingar

Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) kommer landets kommuner och regioner få ett underskott på sammanlagt 28 miljarder kronor, 22 miljarder kronor för regionerna och 6 miljarder kronor för kommunerna.

När regeringen och Sverigedemokraterna presenterade sin 2 415 sidor långa budgetproposition för 2024 var det enligt SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog ”inte helt lätt att svara på” om det ”de facto är mer eller mindre pengar till kommuner och regioner”.

Men sammanfattningsvis får kommunerna och regionerna 10 miljarder i förstärkta statsbidrag från och med nästa år och 6 miljarder i riktade statsbidrag till kommunsektorn för 2024, det vill säga drygt hälften av den summa som SKR menar behövs. 

— Att regeringen nu tillför 10 miljarder kronor i generella statsbidrag är välbehövligt, men det kommer inte att räcka för att täcka de stora underskotten vi ser, framför allt inte för regionerna, säger Anders Henriksson, ordförande för SKR i ett pressmeddelande.

Rapporterna i media har duggat tätt om hur illa ekonomin ser ut för regionerna runt om i landet, och vad besparingarna kan komma att leda till.

Region Värmland riskerar ett underskott på 937 miljoner och tvingas till besparingar.

Region Örebro län ska spara 414 miljoner kronor under 2024.

Region Dalarnas ekonomi har ett underskott på 750 miljoner enligt prognosen för i år och tvingas till besparingar på cirka 500 miljoner kronor under 2024.

Region Gotland är en av de få regioner som går med ett litet plus i år på grund av ökade skatteintäkter, men trots det får ett underskott 127 miljoner kronor 2024.

Region Skåne räknar med ett minus på fyra miljarder för både 2023 och 2024. Regionstyrelsens ordförande i Skåne, Carl-Johan Sonesson (M), säger till Sydsvenskan att man åberopat ”synnerliga skäl” för att slippa kommunallagens krav på en budget i balans.

Region Östergötland ska minska sin personalstyrka med omkring 600 tjänster, efter ett underskott på drygt 1,1 miljard kronor inom hälso- och sjukvården.

Med ett rekordunderskott på 1,7 miljarder står Region Stockholm inför en ”sparchock” nästa år, enligt Svenska Dagbladet.

För Region Kalmar Län pekar den senaste prognosen på ett underskott på 393 miljoner kronor och regionen har lagt fram ett sparförslag som ska kapa kostnaderna med 200 miljoner kronor fram till 2025. I förslaget finns med att ska se över möjligheten till egen läkemedelstillverkning. Läkemedelskostnaderna står i dag för en miljard kronor om året för regionen.

Region Sörmland beräknas få ett underskott på 970 miljoner och genomför nu olika besparingsåtgärder.

Regionen har anmält ett varsel på 700 medarbetare av de cirka 8 000 tillsvidareanställda och har infört ett anställningsstopp från 1 oktober.

— Att vi nu lägger ett varsel är inte detsamma som att 700 medarbetare kommer att förlora sina arbeten. Det är en formell åtgärd som vi måste göra för att informera arbetsförmedlingen om att regionen avser att minska antalet medarbetare och i vilken ungefärlig storleksordning. Det handlar alltså inte om att enskilda medarbetare har varslats, säger regiondirektör Magnus Johansson i ett pressmeddelande.

Målet är att minska kostnaderna med en halv miljard under 2024.

Anledningen till varslet är också att det finns två konkreta åtgärdsförslag där antalet medarbetare kan minska, läkemedelscentrum och sjukhusbiblioteken.

På läkemedelscentrum vill regionen ta bort farmaceutiska tjänster.

Svensk Farmaci har uppmärksammat flera studier som visat att återinläggningar på sjukhus som orsakas av läkemedel minskar för patienter som har genomgått en läkemedelsgenomgång utförd av en klinisk farmaceut.

Sveriges Farmaceuter är bekymrade över rapporterna om regionernas kärva ekonomi. Agnieszka Madej, ordförande för Sveriges farmaceuter, skriver i en debattartikel på förbundets hemsida att farmaceuters kompetens och kunskap är ovärderlig för regionernas verksamhet. Hon anser att en nedskärning av den kliniska farmacin inom regionerna skulle kunna leda till allvarliga konsekvenser, och omedelbart öka läkemedelskostnaderna för samhället.

“När läkemedelsgenomgångar inte genomförs ökar risken för att onödiga och olämpliga läkemedel förskrivs. Detta leder till fler återinläggningar och förlängda vårdtider på grund av bristande läkemedelshantering”, skriver Agnieszka Madej och fortsätter:

“Det är således viktigt att förstå att en minskning av den kliniska farmacin inte är en sparåtgärd; tvärtom kommer det att leda till större ekonomiska konsekvenser i det långa loppet”.

Läs mer>>

Läkemedels­genomgång minskar risk för åter­inläggning

”Farmaceuter borde vara en självklar del i hela vårdkedjan”

Regionen vill spara pengar genom att tillverka egna läkemedel