”Vem vill inte få använda sin kunskap?”
Många farmaceuter har tröttnat på att känna sig mer som ett kassabiträde än som kvalificerad hälso- och sjukvårdspersonal, skriver Hanna Odelfors i vad som blir hennes sista ledare.
”Äntligen något som kan lyfta vår profession” ”Hoppas det sätter mer fokus på vad vi kan”. Reaktionerna från farmaceuterna som medverkar i panelen i senaste numret av Svensk Farmaci – där de berättar hur de ser på försöken med farmaceutiska tjänster på öppenvårdsapotek – är talande.
Att få använda sina kunskaper, och göra det man är utbildad för, är minst sagt efterlängtat. Många har tröttnat på att känna sig mer som ett kassabiträde än som kvalificerad hälso- och sjukvårdspersonal.
Att införa farmaceutiska tjänster – det vill säga rådgivning och andra insatser utöver det som görs på apoteken i dag – på bred front har diskuterats i decennier. Farmaceuter är som klippta och skurna för uppgiften. Så varför har det dröjt?
Ett svar är rena oenigheter. Representanter för både myndigheter och apoteksbransch har varit öppna med att det funnits en djup splittring. Bolagen har varit rakt av motsträviga. Oro för pengar, tid och konkurrens har spelat in. Lägg därtill att övrig hälso- och sjukvård inte direkt har hejat på utvecklingen, utan markerat revir kring vilken yrkeskategori som är bäst lämpad att hjälpa patienterna till en bättre läkemedelsanvändning. Så nog har det funnits hinder.
Förhoppningsvis blir de nya tjänsterna det lyft som behövs på apoteken.
Därför är det hoppfullt att apoteksbolagen nu verkar vara med på tåget – inte minst eftersom många av deras farmaceuter bara väntar på att få köra i gång. I en artikel ur senaste numret av Svensk Farmaci kan du läsa mer om tjänsterna som startar efter nyår, och vi spanar också in hur erfarenheterna från grannländerna ser ut.
Förhoppningsvis blir de nya tjänsterna det lyft som behövs på apoteken. Den senaste tiden har flera bloggare på svenskfarmaci.se satt fingret på problemen på apoteksgolvet: från arbetsmiljön med slimmad bemanning och slopade raster, till det stigma som faktiskt finns inom den egna professionen kring jobbet på apotek.
Det här blir min sista ledare i Svensk Farmaci, innan jul slutar jag som chefredaktör. Det har varit en stor förmån att få bevaka farmaceuternas frågor och ett område där så mycket spännande händer. Tack för mig!