Gå till innehållet

När du använder denna sida accepterar du vår användning av cookies. Mer information.

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

“Förvånande att så många fått så lite information om NLL”

Personal, patienters och anhörigas förväntningar på Nationella läkemedelslistan är höga. Samtidigt stämmer förväntningarna inte överens med de lösningar som presenteras, enligt en ny studie.

I samband med att lagen om nationell läkemedelslista började gälla i våras, genomfördes en studie där berörd personal, patienter och anhöriga fick berätta om sina förväntningar på Nationella läkemedelslistan (NLL).

Nationella läkemedelslistan är ett register som ska ge hälso- och sjukvården, apoteken och patienten samma bild av patientens förskrivna och uthämtade läkemedel. Registret regleras av lagen om nationell läkemedelslista, både registret och lagen har tidigare fått kritik.

Studien gjordes på uppdrag av E-hälsomyndigheten och bygger på 33 intervjuer och 809 enkäter med läkare, sjuksköterskor, farmaceuter på apotek, kliniska farmaceuter, patienter och anhöriga om deras upplevelser kring hantering av läkemedel innan lagen trädde i kraft.

– Resultaten visar att det finns höga förväntningar kring Nationella läkemedelslistan som inte stämmer överens med de lösningar som är på väg att implementeras, säger Tora Hammar, forskare och universitetslektor i hälsoinformatik på eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet, och en av de som ligger bakom studien.

Samtidigt som förväntningarna är höga visar resultaten också på en stor oro, farhågor och upplevda hinder.

– De flesta vi pratat med vill ha detta nya system, men oron och kritiken kring NLL är viktig att lyssna på. Att NLL tagits i bruk löser inte alla problem kring läkemedelsanvändning, det måste också implementeras på rätt sätt. Därför vore det till exempel bra med en pilotstudie för att se hur NLL integreras inom vården och på apoteken på bästa sätt, säger Tora Hammar.

Hon berättar att man med hjälp av studien har tagit fram en modell för hur man över tid kan följa upp effekter av NLL. Mätningen kommer att fungera som en referenspunkt för att se skillnader, förbättringar och försämringar inom de områden där NLL används.

– Den här metodutvecklingen är bland det viktigaste vi gjort i studien. Vi får då dels en förståelse för problem som finns och vad vi behöver lösa på ett övergripande plan, dels ett mått på hur det var innan vi införde NLL, säger Tora Hammar.

NLL kan liknas vid en hel nations medicin, då måste vi också följa upp det för att se om det funkade och gjorde nationen friskare.

Tora Hammar

I studien fann man också att de tillfrågade personerna hade låg kännedom om NLL, vilket Tora Hammar tycker är anmärkningsvärt.

– Det var förvånande att så många inom vården fått så lite information om NLL. Våra enkäter gjordes bara veckor innan lagen skulle träda i kraft och trots det visste inte personalen hur det skulle påverka verksamheten. En del kände till och med inte till NLL. Samtidigt tror jag att bristen på information kan ha att göra med att man från vårdens sida inte ännu har en konkret plan för hur NLL ska implementeras i deras system eftersom det finns så många frågetecken kvar, säger Tora Hammar.

Nu när studien har genomförts, vad tycker du är nästa steg?

– Vi som genomfört studien har tagit fram en lista på rekommendationer till E-hälsomyndigheten och beslutsfattare nationellt. För det första måste de som är inblandade, myndigheter, vården och apoteken, fortsätta ha ett starkt samarbete. De kan inte se det som att införandet av NLL automatiskt tog dem i mål, arbetet med förbättring och identifierande av problem fortsätter. För det andra måste beslutsfattare se över tidsramen för detta arbete. Vi vill alla ha en nationell gemensam läkemedelslista så snart som möjligt, men det får inte ske på bekostnad av patientsäkerheten. För det tredje är det viktigt att effekterna av NLL följs upp, säger Tora Hammar och fortsätter:

– Jag brukar jämföra det med en läkare som ger en patient medicin, det följs upp för att se om medicinen hjälpte. NLL är en hel nations medicin, då måste vi också följa upp det för att se om det funkade och gjorde nationen friskare.

Kort om studien

Titel: ”Patienternas och personalens upplevelser av läkemedelsprocessen och förväntningar på Nationella läkemedelslistan”

Syfte: Syftet med den första delen av projektet som nu är genomförd var att undersöka upplevelser av läkemedelsprocessen och förväntningar på NLL från de tre perspektiven vård, apotek och individ.

Mål: Projektet har haft tre delmål: (1) ta fram en modell för att kunna undersöka användarnas upplevelser av läkemedelsprocessen som kan användas för att följa effekter på kvalitativa aspekter vid införandet av NLL, (2) genomföra en föremätning innan införandet av NLL och (3) ta fram validerade frågor som kan användas som indikatorer för kvalitativa aspekter i nationella uppföljningar kring NLL.

Läs mer:

Så ofta är det fel i lista för läkemedel

Trots kritiken – nu införs Nationella läkemedelslistan

SKR: Skjut upp nationella läkemedelslistan

Andra läser