Gå till innehållet

När du använder denna sida accepterar du vår användning av cookies. Mer information.

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

“Kan få höra obehagliga saker om sitt utseende”

Hot, hat och diskriminering är vanligt på apotek. Men gör arbetsgivarna tillräckligt för att skydda sin personal? Båda ja och nej, tycker Karin Gummesson, ordförande i Sveriges Farmaceuters apotekssektion.

Det är fortfarande vanligt med hot, hat och diskriminering mot apoteksanställda.

– Även om frågor kring hat, hot och diskriminering på apotek diskuteras, och många apotekskedjor och arbetsgivare har riktlinjer kring detta, så fortsätter det vara ganska vanligt att apotekspersonal utsätts, säger Karin Gummesson.

Det har tidigare framkommit från apoteksanställda att rasistiska påhopp blir allt vanligare, och Svensk Farmaci har tidigare berättat att arbetet med att förhindra rasism mot apoteksanställda går trögt.

Sveriges Apoteksförening har också sett att hat och hot mot apoteksanställda fortfarande pågår, och har nu i en branschöverenskommelse fattat beslut om ett gemensamt ställningstagande mot diskriminering, hat och hot på apotek.

– Utlandsfödda eller de med invandrarbakgrund är extra utsatta och kan få höra obehagliga saker om sitt utseende, vad de har på sig eller sin trosuppfattning. Det här gör såklart att flera medarbetare blir ledsna, rädda och mår dåligt, säger Karin Gummesson.

Hon pekar på att det är viktigt att arbetsgivarna har återkommande samtal om hur hot, hat och diskriminering ska bemötas på arbetsplatsen – ett arbete som Karin Gummesson tycker kan förbättras. Hon menar att viljan hos arbetsgivarna finns där, men att de kan bli bättre på att regelbundet ta upp frågan. Karin Gummesson tycker att dessa samtal bland annat ska innefatta arbete kring hur personalen i en arbetsgrupp kan hjälpa varandra när de utsätts på arbetsplatsen.

– Apotekspersonalen måste få lära sig hur ska stötta varandra om en kund ger sig på en kollega. Arbetsgivarna behöver också hålla diskussionen kring dessa frågor levande, det ska vara ett fortlöpande arbete. Det räcker inte att bara prata om det en gång, säger Karin Gummesson.

Jag hade gärna sett att det var en större del på utbildningen kring hur man kommunicerar med kunder, vi ska kunna hantera deras känslor.

Karin Gummesson

Hon tror också på att redan under farmaceututbildningen fokusera mer på hur apotekare och receptarier ska kommunicera och prata med patienter och kunder, för att få en bättre kännedom för hur man bemöter folk som till exempel uttrycker hat och diskriminerande åsikter.

Många studenter får uppleva att det kan förekomma hat och hot från kunder först när de kommer ut på sin praktik och då är det för sent att förbereda sig.

– Jag hade gärna sett att det var en större del på utbildningen kring hur man kommunicerar med kunder, vi ska kunna hantera deras känslor, säger Karin Gummesson.

Hon pekar på att apotekspersonal varje dag möter många olika patienter och kunder, både på öppenvårdsapoteken och inom e-handelns kundtjänster, vilket gör att det är oundvikligt att det kommer uppstå svåra situationer.

– De här personerna kanske inte är på topp från början, en del kan vara sjuka och då blir det upprörda känslor. Men här måste samtidigt arbetsgivaren vara tydlig med var gränsen går mellan kund och personal. Arbetsgivaren ska se till att apotekspersonalen har en rimlig och bra arbetsmiljö, och att det finns en bemanning som inte gör att personalen är själv om något händer på arbetsplatsen. De ska säkerställa att man känner sig trygg på jobbet, att det finns möjlighet för kontakt med väktare eller polis och att det finns tydliga riktlinjer för hur man går till väga vid en anmälan, säger Karin Gummesson.

Men det är inte bara hat, hot och diskriminering som sker från kund till apotekspersonal. Karin Gummesson menar att apotekskedjorna också borde vara mer proaktiva när det gäller trakasserier internt mellan medarbetare.

– Det kan handla om personal till personal eller chef till medarbetare. Det är inte lika vanligt som kund till personal, men det förekommer. Här borde företagen sätta ner foten och förklara vad som är acceptabel och vad som inte är det, säger Karin Gummesson.

Hon pekar också på att en vanligt förekommande diskriminering, som sällan uppmärksammas, är den gentemot medarbetare som är äldre eller har en funktionsnedsättning. När tempot på apoteken ständigt skruvas upp och verksamheten slimmas kan personer inom dessa grupper ha svårt att anpassa sig, vilket gör att de behandlas annorlunda.

– Det tycker jag inte att företagen är bra på att hantera. Dessa personer diskrimineras och individen klandras trots att det egentligen beror på att apoteken har för lite personal. De kan känna att de är besvärliga, de blir impopulära och missgynnas lönemässigt. Här måste apoteken jobba mer med att skapa ett hållbart arbetsliv, som fungerar hela arbetslivet ut, säger Karin Gummesson.

Läs mer:

Apotek vittnar om ökande rasism

Trögt arbete mot rasistiska påhopp

Andra läser