Gå till innehållet

När du använder denna sida accepterar du vår användning av cookies. Mer information.

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

“En god tanke, men ännu inte riktigt rätt”

Nationella läkemedelslistans intåg i helgen oroar farmaceuter både inom hälso- och sjukvård och på apotek. "Ambitionen är fantastiskt, men sedan har jag en viss skepsis till vad som verkligen kan förverkligas," säger Karin Gummesson, ordförande i Sveriges Farmaceuters apotekssektion.

Det är på lördag som lagen om nationell läkemedelslista träder i kraft, samtidigt som E-hälsomyndigheten introducerar systemet Nationella läkemedelslistan (NLL). Genomförandet görs trots att många tidigare uttryckt oro om att det hotar patientsäkerheten. Flera farmaceuter som Svensk Farmaci pratat med riktar kritik mot genomförandet, som de inte tror kommer att ske smärtfritt.

Caroline Wiklund är apotekare och jobbar med it-stöd för läkemedel i Region Jönköpings län. Hon har varit involverad med arbetet kring införandet av NLL inom regionerna redan innan första lagförslaget togs fram.

– Redan från början har vi tyckt att lagens utformning är felaktig, att den bara fokuserar på recepten, och den diskussionen har vi fört i många år. För att NLL ska fungera för personal inom hälso- och sjukvården, så borde NLL också innehålla läkemedelsordinationer och inte bara recept, säger Caroline Wiklund.

Caroline Wiklund, apotekare och jobbar med it-stöd för läkemedel i Region Jönköpings län.

Hon menar att många patienter har behandlingar som aldrig kommer ut på recept.

– Så det som lanseras i och med NLL nu i helgen kommer aldrig bli en komplett bild av patientens behandling. Det stora problemet med NLL är att allt som E-hälsomyndigheten har kunnat ta fram är byggt på receptförskrivning. Det kommer också bli svårt att koppla ihop andra system med NLL, vilket ställer till det för alla inom hälso- och sjukvården, säger Caroline Wiklund.

Nu har man gjort ett helt nytt system, så det blir väldigt lite resultat för så mycket arbete.

Caroline Wiklund

Hon menar att det varit svårt och tidskrävande att bygga upp NLL, och att det ändå inte ger den information som vården förväntar sig att en nationell läkemedelslista ska innehålla.

– Den enda positiva utveckling som jag kan se kommer hända 1 maj är att vården då har tillgång till receptregistret, vilket vi inte haft innan. Men det hade varit lättare att bara öppna upp registret för att få samma effekt som vi får på lördag. Nu har man gjort ett helt nytt system, så det blir väldigt lite resultat för så mycket arbete, säger Caroline Wiklund.

Hon säger att hon dessvärre inte tror att lanseringen av nästa steg av NLL under hösten kommer att gå bra, bland annat på grund av att landets regioner och journalsystemsleverantörer kommer att få svårt att få till en tvåvägskommunikation med NLL.

– Det finns många svårigheter att ta sig förbi. Dels arbetsflödet, men också olika lagrum och spärrar. Det som kan vara tillgängligt i ett system kan vara spärrat i NLL, och vice versa. En läkare kan då till exempel i ett system se att receptet är utskrivet, men kan inte förnya eftersom samma information har spärrats av patienten i NLL, säger Caroline Wiklund.

Har man tänkt på att vi behöver förutsättningar för att få en smidig övergång?

Karin Gummesson

Karin Gummesson är receptarie och ordförande för akademikerföreningen inom Apotek Hjärtat. Hon är också ordförande i Sveriges Farmaceuters apotekssektion och tycker att ambitionen med NLL är bra, men är likt Caroline Wiklund skeptisk till vad som verkligen kan förverkligas.

– Det är en god tanke med NLL, men det är inte riktigt rätt ännu. Vi hoppas på att NLL bland annat ska göra det lättare att kolla hela patientens medicinering och underlätta kontakt med vården, men det betyder att det är många datasystem som behöver kopplas ihop för att det ska fungera, säger Karin Gummesson.

Hon pekar på att det införs förändringar i rutinerna på apoteken, men att personalen kanske inte får förutsättningar att implementera dem.

– NLL gör att vi kan utföra vår roll bättre eftersom vi får koll på all medicinering hos patienten, men samtidigt undrar vi om vi får tid och betalt för det, eftersom det är ännu en sak för oss att hålla koll på. Har man tänkt på att vi behöver förutsättningar för att få en smidig övergång?

Karin Gummesson, ordförande i Sveriges Farmaceuters apotekssektion.

Karin Gummesson pekar också på problem med just övergångsperioderna när NLL införs stegvis.

– För oss ute på apotek är det alltid frustrerande med övergångsperioder eftersom de ofta innebär övergångsregler som vi ska ha koll på. I det här första steget som tas 1 maj så ska vi till exempel hålla reda på olika blanketter som slutar att gälla, säger Karin Gummesson.

Hon tycker att det är problematiskt att det införs ett system som inte är helt färdigt, men tror inte att det kunnat undvikas.

– Men man har underskattat hur stor den här förändringen är, det är så mycket som ska sammanfogas mellan NLL, hälso- och sjukvården, apoteken och patienten. Det praktiska, hur det ska genomföras, hamnar sedan i vårt knä och vi får hantera det på bästa sätt.

Rent praktiskt pekar Karin Gummesson på flera problem som hon tror kommer uppstå efter införandet av NLL.

– Nu ska alla recept bli digitala, vilket är toppen. Men då finns en stor osäkerhet kring vad som gäller för telefonrecept. De är giltiga i två veckor, kan bara hämtas ut på specifika apotek, men samtidigt ska de läggas in elektroniskt. När de sedan är elektroniska är det svårt för oss att se att de är just ett telefonrecept, så risken ökar att vi expedierar ett recept på ett apotek trots att vi inte får. Telefonrecepten är inte tillräckligt särskilda från vanliga recept, säger hon och fortsätter:

– Det innebär också en risk för personer med skyddad identitet. Har de ett recept på sitt personnummer, så måste det läggas in i systemet, vilket inte är så bra för den som inte ska registreras. Här behöver det funderas ut en lösning, för vi ska inte blir poliser och bestämma vad som är rätt här, säger Karin Gummesson.

Andra läser