Gå till innehållet

När du använder denna sida accepterar du vår användning av cookies. Mer information.

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

Läkemedelsutvecklingens gyllene tid kan återkomma

Ökade kunskaper om kroppens produktion av proteiner gör att vi kan vänta oss en ny läkemedelsrevolution, skriver Svensk Farmacis bloggare Anders Cronlund. Men att naturvetenskapen lockar så få unga oroar.

När jag i början av 1960-talet läste mikrobiologi för läkaren och sedermera Farmisprofessorn Ola Sköld var hans redogörelse för bakterieväggens uppbyggnad och penicillins verkningsmekanism en nyhet i undervisningen.

Upptäckten att infektionssjukdomar gick att behandla med sulfa på 30-talet och med penicillin på 40-talet var revolutionerande.

Framstegen utgick från substanserna utan att man förstod verkningsmekanismerna. Samma sak gällde terapiarsenalens natur- och syntesprodukter. Potentiella blodtrycksmediciner screenades till exempel på möss med högt blodtryck.

Sedan Arvid Carlsson, nobelpristagare 2000 och avliden i juni i år, under senare delen av 1900-talet lanserade principen att läkemedelsforskning bör utgå från verkningsmekanismer skedde ett paradigmskifte.

Först förstå, sedan välja verksamma molekyler. 1970–90-talet kom på läkemedelsområdet i och med denna ansats att kallas The Golden Age. Längs denna linje kom senare datordesignade leads och HTS.

Verkningsmekanismerna innefattar alltid peptider/proteiner. Under senare decennier har uppmärksamheten alltmer riktats på fel i dessa – en felaktig aminosyra eller en felveckad kedja. Att fel uppstår på den långa vägen från DNA till rätt receptor är inte förvånande. Inte heller kan man räkna med ett hundraprocentigt kontrollsystem, som destruerar artefakterna.

Problemet är att felkällorna kan vara många och sammanhängande: ribosomfel, fel i signalsekvensen, chaperonerna, co-faktorerna, membranpassagerna, proteosomerna med mera. Ett och samma sjukdomssymtom kan därmed bero på olika felkällor.

Hopplöst? Nej, molekylärbiologiska framsteg sker fortlöpande och sammanhangen klarnar. Ökade kunskaper om kroppens produktion av proteiner gör att vi kan vänta oss samma läkemedelsrevolution som en gång isolerade naturprodukter, antibiotika, klassisk kemi och farmakologi orsakade. Golden Age – igen.

Finns det inga aber på vägen? Jo, intresset för naturvetenskap är idag mindre än under Golden Age. Vare sig när Arvid Carlsson eller Georg Klein nyligen avled uppmärksammades det av massmedia. Annat gäller när artister lämnar in. Då blir det helsidor i tidningarna, nyhetsinslag och minnesprogram.

Årets Sommar i P1 vurmade också för artister. Av samtliga sommarpratare var 32 artister, fyra naturvetare/tekniker, åtta entreprenörer/företagare. Alla övriga yrken delade på 14 prat. Alltför många ungdomar drömmar om en framtid vid sidan av naturvetenskapen. Inte bra.

Anders Cronlund

Andra läser