När arbetet går över gränsen – möt farmaceuter som bor i Sverige men jobbar i Danmark

Som ett kryssningsfartyg, ankrat i strandkanten, ligger Ferrings kontor vid brofästet på den danska sidan av Öresund. Det är en trekantig glas- och stålkonstruktion, omgiven av vatten på tre sidor med endast en tillfartsväg som kontakt med fastlandet. Där jobbar cirka 640 medarbetare, varav många är svenska.

— Vi är cirka en femtedel svenskar anställda på Ferring i Danmark, säger Helena Nicklasson.

Hon är disputerad apotekare med den engelska titeln Vice President, Global Pharmaceutical Development på Ferring.

— Det betyder att jag är chef för den tekniska produktutvecklingen här på Ferring. Vi utvecklar innehållet och tillverkningsprocesserna för sprutorna eller tabletterna som når patienten.

Som chef har hon ansvar för cirka 130 personer, där ungefär 90 jobbar på plats i Köpenhamn och runt 40 på andra ställen i världen.

— Här har vi ju den stora utvecklingshubben för produkterna och här finns den stora kompetensen. Mitt jobb är mycket att vara projektledare, att se till att infrastrukturen fungerar med laboratorierna och personalen. Det är mycket skrivbordsarbete och mycket möten, snacka med människor – stakeholders och management, säger hon.

Skrivbordsarbete och möten är precis vad Ferrings kontor utstrålar. Men trots känslan av lyxigt kontorskomplex så rymmer det också ett produktutvecklingslabb med provrör, vätske­kromatografer och annan labbutrustning. Där tillbringar Andreas Hugerth en hel del av sin arbetstid. Också han är disputerad apotekare med den engelska titeln Principal Scientist.

— Jag kommer i de flesta fall in när vi har en färdig molekyl. Sista steget i syntesprocessen är då att kristallisera den. Då måste man veta vilken kristallin form man kristalliserar den till, och vilka egenskaper som den formen har. Jag jobbar även med peptider och undersöker vilka egenskaper de har, fördelar de ut sig som enskilda molekyler, aggregerar de eller bildar de en depå? Jag arbetar även med att utveckla nya läkemedelsberedningar till pre-kliniska och kliniska prövningar.

Men han är inte alltid i labbet utan han får också sin beskärda del av skrivbordstid med helt andra uppgifter.

— Jag jobbar även med kontrakt och både analyserar och bidrar till nya patentansökningar. Då jobbar jag tillsammans med våra patentjurister som ofta först har doktorerat inom det naturvetenskapliga området och sedan har en juristexamen ovanpå det. Det är väldigt intressant, säger han.

Helena Andersson är receptarie och har titeln Senior Medical Writer på Ferring. Hon jobbar inte direkt med molekylerna utan med dokumentationen av dem.

— Vi är sex stycken in-house global medical writers. Man kan säga att vi är med från början till slut i en produkts utvecklingscykel. Vi är med och tar fram de kliniska prövningsprotokoll som läkarna använder för att utföra studierna. Sedan kommer data tillbaka och då skapar vi kliniska studierapporter. Vi sammanfattar och sammanställer resultaten i registreringsdokument som skickas in till läkemedelsmyndigheterna i de länder där vi ansöker om godkännande för produkten, säger hon.

Hon kan bekräfta att det fortfarande handlar om flera lastbilslass av dokumentation för att få ett läkemedel godkänt, men i dag sker all kommunikation elektroniskt, så inga lastbilar behövs.

Helena Nicklasson bryter in, liksom för att betona vikten av Helena Anderssons arbete.

— Det är ju slutleveransen för hela den här R&D-organisationen. Allt vi gör konsolideras ihop i de här slutdokumenten som är kärnan i all den kunskap vi har byggt upp. Det är otroligt viktigt att det är rätt när det skickas in till myndigheterna. En stor del av vårt arbete kokas ner i dessa dokument.

Så varför Danmark? En konkret praktisk anledning att söka sig över gränsen för jobb i den farmaceutiska industrisektorn är att det är där bolagen finns.

— Vill man jobba på ett lite större läkemedelsbolag och bor i Skåne så finns det ju inga kvar där utan då måste man söka sig till den danska sidan, säger Helena Nicklasson.

Fördelen med Ferring är det är lagom stort, menar de. Större än det som finns kvar på den svenska sidan, men inte så stort att man drunknar i det.

— I ett större läkemedelsbolag har man ofta olika grupper för varje moment och det är lätt att fastna i en sådan box, medan man här kan röra sig över flera områden. Faktiskt är det väldigt många av de områden som man går igenom på apotekarprogrammet som man får tillfälle att utnyttja här, säger Andreas Hugerth.

Som svenska farmaceuter är de dock en minoritet på Ferring. Trots att en femte­del av de anställda är svenskar är få av dem farmaceuter. De flesta har någon annan utbildningsbakgrund, som exempelvis ­civilingenjörer.

— I våra team är det många fler danska farmaceuter än svenska, säger Helena Nicklasson.

Att bo i Sverige och jobba i Danmark har sina sidor, men pendlingen mellan de båda länderna hör inte till problemen. I själva verket går pendlingsresan mellan Sverige och Danmark betydligt fortare än vad många stockholmare upplever varje morgon när de förflyttar sig från hemmet till jobbet inom samma stad.

— Tåget över bron tar 14 minuter. Jag bor nära sista stationen i Sverige och har bara en kilometers promenad i var riktning till och från stationerna. Problemet är att tågen kan vara fulla och att det bara finns ståplats, men utsikten över bron är fantastisk, säger Helena Andersson.

Även om man inte åker tåg är restiden hanterbar. Helena Nicklasson bor vid kusten, drygt två mil norr om Malmö, och kör bil till jobbet.

— Jag behöver ju köra runt Malmö, och det tar 40 minuter för mig att köra hit och när jag kommer fram har vi parkeringsgarage här under byggnaden så det är jättesmidigt. Jag har ju faktiskt kortare restid än många av mina kollegor som bor norr om Köpenhamn, eftersom de måste köra runt hela Köpenhamn. Så många av oss svenskar som jobbar här har mycket kortare restid än våra danska kollegor. Kortare, men dyrare, säger hon.

Att pendla över Öresundsbron med bil kostar drygt 4 500 kr per månad utöver bränslekostnaden. En kostnad som dock är avdragsgill i deklarationen – den danska deklarationen.

Reglerna säger nämligen att den som jobbar mer än 50 procent i Danmark skattar i Danmark.

— Ja, vi skattar i Danmark och måste göra två deklarationer varje år, en i Sverige och en i Danmark, säger Helena Nicklasson.

En konsekvens av det är också att de är socialförsäkrade i Danmark, vilket påverkar sådant som kostnaden för planerad vård och tandvård i Sverige.

— I vissa fall måste man visa upp ett kort ifrån Danmark för att få vård och sedan måste man skriva till Försäkringskassan, men det är sådana jobbiga grejer som är en konsekvens av att jobba i ett annat land, säger Helena Nicklasson.

En annan konsekvens är osäkerheter i pensionsberäkningarna.

— Det är svårt att få klarhet i hur mycket man kommer att få i pension och hur mycket den kommer att beskattas, när man kommer att få
en pension ifrån Danmark och en ifrån Sverige. Ska man jobba i Danmark måste man ha lite
mer ­ekonomiska marginaler, för man vet aldrig exakt hur det kommer att bli, säger Helena Nicklasson.

Detsamma gäller lönen.

— Den varierar ju med växelkursen, så vi vet aldrig exakt vad vi kommer att få i lön en viss månad, säger hon.

Lönen är också ett viktigt skäl till att jobba i Danmark. Generellt sett är den högre i Danmark än i Sverige, men Helena Nicklasson, som i sin roll som chef anställer och sätter löner, menar att det inte är alldeles enkelt att jämföra svenska och danska löner.

— Ingångslönerna brukar vara på någorlunda liknande nivå, men i danska kronor istället (växelkursen är cirka 1,50 svenska för en dansk, red:s anm), men sen har man högre skatt i Danmark så därför är det lite svårt att jämföra. I Danmark är den allmänna pensionen också väldigt låg och sedan betalar vissa arbetsgivare in en del av din lön till en tjänstepension, men den delen är generellt sett lägre än i Sverige så många väljer att använda en del av sin lön för att betala en privat tjänstepension, vilket gör det ännu svårare att jämföra lönerna, säger hon.