Kostnaderna för läkemedel mot obesitas rusar för patienter

Omkring 1,3 miljoner vuxna och 80 000 barn i Sverige uppskattas leva med obesitas. Sjukdomen ökar risken för bland annat typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och flera cancerformer. Dödligheten är betydligt högre bland personer med obesitas än i befolkningen i övrigt.

— Obesitas är en kronisk sjukdom som fortfarande inte tas på tillräckligt stort allvar i vården. Många patienter möts av stigma, okunskap och en vård som inte är anpassad för långsiktig behandling. Nästan var femte person i Sverige lever med obesitas, men långt ifrån alla får den vård de behöver, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.

När Socialstyrelsen publicerade sina nationella riktlinjer för vård vid obesitas 2022 rekommenderade de livsstilsförändringar som kost, fysisk aktivitet och beteendeterapi, kirurgi samt läkemedelsbehanding.

Målet är jämlik vård och att erbjuda individanpassade insatser för vuxna och barn.

Nu fyra år senare har Socialstyrelsen gjort sin första Nationell utvärdering av vården vid obesitas för att se om sjukvården följer riktlinjerna. Den visar att trots att obesitas är en av Sveriges största folksjukdomar har de flesta patienter ingen behandling.

Obesitas både underdiagnostiseras och underbehandlas. Få patienter får behandling i form av, läkemedel, kirurgi eller levnadsvanestöd.

Socialstyrelsen pekar särskilt ut primärvården som avgörande för att fler patienter ska få hjälp i tid. Bara 5 av 19 tillfrågade regioner har gjort en handlingsplan för att följa riktlinjerna.

— Primärvården behöver bli bättre på att prata om obesitas och risken för följdsjukdomar som typ 2-diabetes. Många patienter söker vård under lång tid utan att sjukdomen uppmärksammas eller behandlas. Det innebär att människor riskerar att bli sjukare helt i onödan, säger Maria State, enhetschef på Socialstyrelsen i pressmeddelandet.

Kirurgi är mest effektivt för viktnedgång, men bara omkring 5 000 operationer görs per år. Björn Eriksson säger till Dagens Nyheter att han tror att det beror på att fler väljer de nya aptitsänkande läkemedlen.

Men de ingår inte i högkostnadsskyddet, så patienterna får betala själva.

Enligt rapporten har patienternas egna kostnader för läkemedel vid obesitas ökat kraftigt från cirka 13,5 miljoner kronor 2018 till över 1,9 miljarder 2025, av totalt cirka 2 miljarder i läkemedelskostnader.

Det innebär att patienterna står för 99 procent av kostnaderna, medan regionernas kostnader för obesitasvården knappt har ökat.

Ökningen gäller främst egenavgifter och framför allt läkemedel utanför högkostnadsskyddet. Samtidigt uppger många patienter att de inte har råd med läkemedel som inte är subventionerade.

— Det här leder till en ojämlik vård, men det är så systemet med högkostnadsskydd ser ut i dag, säger Björn Eriksson till DN.

I dag finns sex läkemedelssubstanser som är godkända för viktkontroll vid obesitas men endast en omfattas av läkemedelsförmånerna för patienter som också har diabetes.

Detta gör att de flesta patienter själva får bära kostnaderna av behandlingen. En fjärdedel av dem som behandlades med läkemedel under 2025 fick förskrivningen i privat vård och bekostade även vårdbesöken ur egen ficka.

Det finns också en tydlig samsjuklighet mellan obesitas och typ 2-diabetes. Flera av läkemedelssubstanserna används vid båda sjukdomarna, men möjligheten att få behandling inom läkemedelsförmånerna skiljer sig åt och endast patienter med typ 2-diabetes som uppfyller vissa villkor kan få läkemedlen subventionerade.

Socialstyrelsen pekar ut två prioriterade områden för att stärka svensk obesitasvård:

• Regionerna behöver erbjuda behandling tidigare och till fler patienter
• Primärvård och specialistvård måste stärka samarbetet och säkra långsiktig uppföljning

— Obesitas kräver långsiktig behandling och uppföljning, precis som andra stora folksjukdomar. För att patienter med obesitas ska få en jämlik och tillgänglig vård krävs både ökad kunskap, samordning och tydligare ansvar i vårdkedjan, säger Björn Eriksson.

Under arbetet med utvärderingen har Socialstyrelsen fått i uppdrag av Socialdepartementet att följa upp användningen av läkemedel mot obesitas. Uppdraget kommer att komplettera och fördjupa den analys av läkemedel som redovisas i denna rapport, och kommer att slutredovisas i december 2026.

Läs mer >> ”Orimligt att patienter med en svår kronisk sjukdom ska drabbas”

Uppmaning till regeringen: vi kräver en jämlik obesitasvård

TLV:s nej till Wegovy: Vi ser det som en missad chans för Sverige

”Systemfel att plånboken ska styra tillgången till läkemedel”

Ökning av läkemedel mot obesitas väcker oro för kostnader

Förskrivning av fetmaläkemedel utan subvention ökar kraftigt