Gå till innehållet

Webbplatsen vänder sig till farmaceuter

Gå till startsidan

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

”Stämpelklockan har gjort intåg men hör den hemma på apotek”

Mig veterligen har stämpelklocka aldrig tidigare funnits på svenska apotek. Jag undrar hur införandet påverkar relationen mellan ledning och medarbetare, men mest nyfiken är jag på vad ni som jobbar på apotekskedjan tycker? Det skriver Isabella Stenmark i ett nytt blogginlägg.

Häromdagen träffade jag några gamla kollegor från Kronans Apotek. Vi hade quizat och dröjde oss kvar på entrétrappan utanför. Varken samtalsämnena eller skratten hade sinat. Då släpptes bomben, nu ska de som jobbar kvar på apoteket stämpla in vid dagens start och slut via en app.

Min första tanke var: åh, har ni börjat med flextider? Men så var inte fallet. Enligt utsago är tanken bakom stämpelklockan att lätta på chefernas administrativa börda. Hittills har tider som avvikit från de schemalagda noterats direkt på det fysiska schemabladet. Alla ändringar har sedan hanterats manuellt av chefen. Så egentligen är det en positiv utveckling med ett avlastande verktyg då apotekschefen har vida ansvarsområden.

Hur vill apotekskedjan uppfattas som arbetsgivare?

På vägen hem fortsatte jag att fundera. Många arbetsgivare fokuserar på mätbara parametrar, då de är lätta att jämföra mellan olika intervall. Om jag spinner vidare, vad skulle en stämpelklocka kunna mäta? Den registrerar inte bara när du börjar din dag, den registrerar också när den faktiskt tar slut. Oundvikligen väcker det en känsla av att vara misstrodd och det är svårt att släppa tanken på att stämpelklockans primära syfte är att identifiera de där minuterna en anställd blir skyldig när de stängt apoteket på sju minuter i stället för på femton.

Oavsett vilka motiv som ligger till grund för stämpelklockan på den här apotekskedjan, sänder det ut en signal till personalen och potentiell framtida personal. Hur vill apotekskedjan uppfattas som arbetsgivare?

På mitt jobb har vi inte stämpelklocka men vår kontorsnärvaro mäts. Kravet är att vi under en månad ska vara på kontoret minst 60 procent av dagarna. Jag förstår de underliggande argumenten även i det här fallet. Företaget vill främja spontana möten, samarbete och tillhörighet. Allt det här är viktigt, men mätningen i det här fallet är bara på var jag befinner mig, inte vad jag levererar.

Det hela blir oerhört ironisk när jag dessutom vet att många av mina bästa idéer och lösningar har kommit till mig mitt under en löprunda, långt ifrån kontoret. Har det varit arbetstid då?

När arbetsgivaren registrerar närvaro kan det av individen uppfattas som att bli kontrollerad

Psykologerna Edward Deci och Richard Ryan har i decennier studerat vad som faktiskt motiverar människor och utvecklat självbestämmandeteorin (Self-Determination Theory). I korthet är en av hörnpelarna att en individs inre motivation kräver att tre grundläggande behov tillgodoses: känslan av autonomi, av kompetens och av samhörighet. Så när arbetsgivaren registrerar tider eller närvaro, kan det av individen uppfattas som att bli kontrollerad. Det i sin tur påverkar den inre motivationen negativt eftersom känslan av autonomi och självbestämmande minskar.

Ur mitt perspektiv kokar självbestämmandeteorin ned till frihet under ansvar. Hur påverkar en stämpelklocka medarbetarnas känsla av frihet under ansvar? Eller hör det inte hemma på ett apotek? Mig veterligen har stämpelklocka aldrig tidigare funnits på svenska apotek. Jag undrar hur införandet påverkar relationen mellan ledning och medarbetare? Men det jag är mest nyfiken på – vad tycker ni som jobbar på den apotekskedjan?

Läs mer >> ”Stöd för korrekt tidrapport­ering inte en kontrollfunktion”

Mest läst