Så ska apotekens krisberedskap stärkas
Flera kritiska behov lyfts fram när Läkemedelsverket lämnar slutrapport om apotekens beredskap – från pappersrutiner och reservkraft till tydligare myndighetsansvar och tätare samarbete mellan aktörerna.
Enligt rapporten måste beredskapsarbetet bli en naturlig del av ordinarie ledning och styrning, inte drivas som separata projekt.
I mars 2024 gav regeringen Läkemedelsverket i uppdrag att stärka öppenvårdsapotekens beredskap, något Svensk Farmaci då skrev om. Målet var att öka kunskapen och förståelsen för apotekens roll vid kriser och höjd beredskap, och att hitta åtgärder som gör systemet mer robust och mindre känsligt för störningar.
Ett mycket välkommet uppdrag, menade då Läkemedelsverkets tillsynsdirektör Lena Björk:
— Läkemedelsverket konstaterade redan i en rapport förra året att det finns ett stort behov av att tillsammans förbereda och öva för situationer när rutiner för att lämna ut läkemedel inte fungerar normalt. Ett av de viktigaste bidragen till landets förmåga till motståndskraft är en fungerande hälso- och sjukvård med läkemedel och sjukvårdsprodukter till allmänheten.
Nu är slutrapporten klar, och lämnas över till regeringen i veckan. Det skriver Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.
Myndigheten har gjort en omfattande kartläggning och samarbetat med flera aktörer – bland annat öppenvårdsapotek, partihandel, vårdgivare som skriver ut läkemedel samt andra myndigheter. De har också genomfört en övning för att testa och utveckla samarbetet mellan parterna, och för att hitta utmaningar i hur läkemedel förskrivs och expedieras.
Övningen byggde på ett scenario där digitala system och logistiska flöden för både förskrivning och expediering av läkemedel var utsatta för kraftiga störningar. Den visade tydligt att beroendet av digitala tjänster, el, telekommunikation och behörig personal utgör stora sårbarheter i hela försörjningskedjan. Deltagarna lyfte behovet av återkommande övningar, bättre redundans i kritiska system och tydliga rutiner för alternativ drift – inklusive hantering av pappersrecept.
Lena Björk är tillsynsdirektör på Läkemedelsverket.
Flera aktörer har redan påbörjat egna förbättringar, till exempel genom att uppdatera kontinuitetsplaner, stärka riskanalyser, planera interna övningar och förbättra sina kontaktvägar för krissamverkan.
En viktig lärdom som lyfts fram i rapporten är att beredskapsarbetet måste bli en naturlig del av ordinarie ledning och styrning, inte drivas som separata projekt. Arbetet har också visat att en robust läkemedelsförsörjning kräver nära samverkan både mellan offentliga och privata aktörer och mellan aktörer inom totalförsvaret.
Nu vill Läkemedelsverket att den samverkan som vuxit fram i uppdraget blir ett permanent och strukturerat forum för samarbete mellan offentliga och privata aktörer, för att stärka öppenvårdsapotekens beredskap:
— Vi föreslår också att vi får i uppdrag att samordna och driva utvecklingsarbetet vidare. Vi har i dag välfungerande samarbeten med både offentliga och privata parter, både inom etablerade samverkansstrukturer och i vårt löpande arbete, säger Lena Björk i pressmeddelandet.
Läs mer >> Så ska öppenvårdsapoteken stärka sin krisberedskap
Apoteken övar på bättre beredskap
