Kostnader för läkemedel ökar – TLV varnar för framtida risker

Kostnaderna för förmåns– och smittskyddsläkemedel har i snitt ökat med sex procent årligen under det senaste decenniet. Men under 2024 ökade kostnaderna och uppgick till knappt 43 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med tio procent, 3,8 miljarder sedan året innan.

Det visar Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) rapport som är en uppföljning av 2024 års läkemedelskostnader.

— Framför allt beror den ökade kostnaden under 2024 på att läkemedelsanvändningen ökar. Läkemedelsanvändningen ökar mest för biologiska läkemedel vid inflammatoriska sjukdomar, onkologiläkemedel och läkemedel för behandling av diabetes typ 2, säger enhetschef Jonas Nilsson på TLV i ett pressmeddelande.

För proteinkinashämmare har kostnaderna ökat med 348 miljoner kronor, framför allt till följd av en ökad användning av målinriktade cancerläkemedel.

Fler personer med diabetes typ 2 behandlas med GLP-1-analoger som Rybelsus och Ozempic (semaglutid) vilket ökat kostnaderna med 274 miljoner kronor.

Kostnaderna för adhd-läkemedel har ökat med 218 miljoner kronor under år 2024, vilket främst drivs av en ökad försäljning av Elvanse (dexamfetamin).

I rapporten tas en rad andra faktorer upp som att kostnaderna i periodens vara-systemet ökade med 18 procent, motsvarande 1,9 miljarder av de totala kostnadsökningarna på 3,8 miljarder kronor. Det beror främst på prisökningar inom systemet, som till viss del beror på de takprishöjningar som TLV beslutade om under 2023.

Det har även skett större produktförflyttningar till periodens vara-systemet på grund av patentutgångar, exempelvis av NOAK-läkemedel, som leder till en kostnadsökning för periodens vara-systemet men inte läkemedelsförmånerna som helhet.

Den 1 mars 2024 höjde TLV handelsmarginalen. Som Svensk Farmaci tidigare har berättat visade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) rapport “2023 års uppföljning av apoteksmarknadens utveckling” att många apotek kan tvingas att lägga ned om inte den ersättning som apoteken får för att hantera receptbelagda läkemedel på apotek, handelsmarginalen, höjs.

Det finns i dag cirka 1 400 öppenvårdsapotek i Sverige men i 97 av 290 kommuner finns bara ett apotek. “Om ett apotek skulle läggas ned i kommun där det endast finns ett apotek skulle det kunna försämra tillgängligheten påtagligt”, skrev TLV i sin rapport.

TLV bedömde att 161 apotek hade dålig lönsamhet eller gick med förlust. För att skapa förutsättningar för en väl fungerande apoteksmarknad, och för att säkerställa tillgänglighet och kvalitet, beslutade TLV att höja handelsmarginalen.

Det beräknas öka de totala förmånskostnaderna med cirka 650 miljoner kronor årligen.

TLV ser även att antalet prishöjningsansökningar över takpris eller där takpris saknas ökar i takt med att antalet rest- och bristsituationer ökar. Under 2024 godkände TLV 31 ansökningar jämfört med år 2022 då endast 16 blev godkända.

Som en del i arbetet med att dämpa kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånerna har TLV avslutat sex omprövningar av läkemedel och sänkt priset på 220 läkemedelsförpackningar enligt 15-årsregeln.

Genom omprövningar blev besparingen 33 miljoner kronor och genom prissänkningar för läkemedelsförpackningar där marknadsgodkännande för läkemedlen har löpt ut enligt 15-årsregeln, blev besparingen 23 miljoner kronor.

Samma dag lämnar TLV även sin slutrapport för det uppdrag som de fick av regeringen 2021 som innebar att myndigheten skulle genomföra kostnadsdämpande åtgärder, som skulle leda till besparingar på 800 miljoner kronor under en fyraårsperiod.

Besparingarna skulle nås genom omprövningar, prissänkningar och trepartsöverläggningar med sidoöverenskommelser.

Enligt rapporten så nådde inte TLV ända fram och de prissänkningar och omprövningar som myndigheten genomfört har resulterat i besparingar om knappt 340 miljoner kronor.

Omprövningarna har genererat besparingar på drygt 200 miljoner kronor och prissänkningarna på lagerberedningar drygt 130 miljoner kronor.

Åtgärder för att öka konkurrensen har sannolikt också gett besparingar, men det är svårt att beräkna dessa.

— Det är rimligt att läkemedelskostnaderna ökar över tid, så länge det innebär att effektiva läkemedel blir tillgängliga för patienter. Men ökningen behöver ske i en omfattning och i en takt som inte riskerar att tränga undan annan hälso- och sjukvård, , säger Anna Alassaad, chefsstrateg på TLV och samordnare för uppdraget i ett pressmeddelande.

— Vi utvecklar därför arbetssätt som både bidrar till en god tillgänglighet till läkemedel inom läkemedelsförmånerna och innebär att vi som skattebetalare inte betalar mer än vi behöver.

TLV fortsätter med att arbeta med att sänka kostnaderna och kommer bland annat att utveckla metoder för att väga in ett läkemedels försäljningsvärde vid beslut om pris och subvention för de läkemedel som har höga försäljningsvärden. Det innebär till exempel att TLV kan sänka priset för ett läkemedel om försäljningsvärdet överstiger vissa nivåer.

TLV har även utvecklat ett närmare samarbete med regionerna för styrning och uppföljning av läkemedel bland annat genom speciella regiondialoger.

Inom uppdraget har TLV också arbetat med att ta fram marknadsöversikter. De visar vilka behandlingsalternativ som används inom ett visst terapiområde, hur användningen skiljer sig mellan olika regioner och hur den har förändrats över tid. Tanken är att översikterna bland annat ska vara ett stöd till regionerna i deras arbete med uppföljning och styrning av läkemedelsförskrivningen.

Under tiden TLV har haft uppdraget, har inga avtal för läkemedel som redan ingår förmånerna tecknats mellan läkemedelsföretag och regionerna. Det är en viktig förklaring att till att besparingen blev lägre än väntat.

— Trepartsöverläggningar med regionerna som leder till avtal om återbäring sänker kostnaderna och är viktiga för att kunna åstadkomma större besparingar, utan att riskera att tillgången till läkemedel inom förmånerna påverkas alltför mycket, säger Anna Alassaad i pressmeddelandet.

I rapporten drar även TLV slutsatsen att det finns ett antal strukturella begränsningar i nuvarande system för prissättning och finansiering av läkemedel. Det gör det svårt för staten att effektivt uppnå dämpade kostnader för läkemedel med en fortsatt god tillgång till läkemedel inom förmånerna.

”Vi bedömer precis som tidigare att det finns ett behov av en större översyn av systemet för prissättning, förhandling och subvention av läkemedel”, står att läsa i rapporten.

Läs mer >> Ökade läkemedels­kostnader får SKR att varna för risker

Apotekens ersättning höjs med 658 miljoner