Nätapotekens tillväxt drivs av kampanjer och fler produkter

Enligt färska siffror från Aposmart.se, tidigare Apotekskollen, är den genomsnittliga prisutvecklingen för receptfria läkemedel mellan april 2024 och april 2025 + 2,5 procent.

Det är en avsevärt mer dämpad ökning jämfört med 2023 och tidig vår 2024, då siffror på 5 till 9 procent var vanliga. Nu är utvecklingen i linje med inflationen, mätt med KPIF, som var +2 ,3 procent i mars enligt SCB.

Flera faktorer bidrar till den avtagande prisökningen: fortsatt hög konkurrens mellan apotekskedjor online. Även den svenska kronan har stärkts, speciellt under våren 2025, vilket gjort vissa varor enklare att importera.

Även kategorin ”övriga apoteksvaror”, med allt från sårvård och solskydd till hårvård och hälsotillskott, visar en prisökning på 1,9 procent i den viktade varukorg som används. Det kan jämföras med betydligt kraftigare ökningar året innan.

Den globala läkemedelsindustrin har hamnat i skottlinjen för handelskonflikten mellan USA och Kina. I april 2025 presenterade USA ett nytt tullpaket riktat mot kinesiska varor. Läkemedel undantogs tillfälligt, men flera branschföreträdare, som Swedenbio och Lif, har varnat för att undantaget kan slopas om konflikten trappas upp, något som Svensk Farmaci har uppmärksammat.

Särskilt utsatt är försörjningen av aktiva substanser, så kallade API (active pharmaceutical ingredients), som används i nästan alla typer av läkemedel. Kina står för 44 procent av världens API-produktion, Indien för ytterligare 20 procent.

I vissa fall är beroendet extremt. Exempelvis kommer cirka 90 procent av den aktiva substansen till ibuprofen från Kina. Ett exportstopp skulle snabbt leda till bristsituationer, även för receptfria läkemedel.

För svenska hushåll och apotek innebär det ökad osäkerhet. Även om många läkemedel färdigställs inom EU är både råvaror och mellanprodukter ofta importerade. Högre tullar eller exportbegränsningar i andra länder kan slå mot priser och tillgång även i Sverige.

Under 2024 har läkemedel som Ozempic från Novo Nordisk och Mounjaro från Eli Lilly varit starkt efterfrågade. Dessa GLP-1-läkemedel används mot typ 2-diabetes och övervikt, och efterfrågan har lett till återkommande brist globalt, även i Sverige.

I Sverige rapporterar Socialstyrelsen att 14,1 procent av alla uttag av semaglutidläkemedel mellan januari och juli 2024 gjordes utan subvention, vilket tyder på att många betalar ur egen ficka. Detta pressar apotekens lager och påverkar prissättningen indirekt.

Apotea noterades på Stockholmsbörsen i slutet av 2024 och har sedan dess upplevt märkbara kursrörelser. Under Q1 2025 rapporterade Apotea fortsatta framgångar, men tillväxten (16 procent) var lägre än hos flera konkurrenter. Enligt Dagens Industri växte Meds och Apohem sin försäljning online med cirka 30 procent under samma period.

Det är fortsatt hög konkurrens och låga marginaler, men apoteken på nätet växer kraftigt. Enligt data från Aposmart är det svårt för apoteken att konkurrera med pris.

Istället pekar utvecklingen mot att tillväxten drivs av kampanjer, synlighet och sortimentsbredd. Som tidigare rapporterat på Aposmart.se under 2024 har antalet produkter hos nätapoteken ökat med 9 procent på ett år till i snitt 31 500 artiklar per nätapotek.

Läs mer >> Tullar väcker oro men läkemedel kan komma att undantas

Apotekens prisökningar var tre gånger högre än inflationen