Ny rapport visar att Sverige har billigast läkemedel

I Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets, TLV, uppdrag ingår att fortlöpande följa prisutvecklingen på läkemedel internationellt. Analysen bygger på nationella listpriser på AIP-nivå , apotekens inköpspris.

TLV redovisar resultaten som är baserad på pris- och volymdata för de första kvartalen under perioden 2014 till 2023 i Sverige jämfört med 19 andra europeiska länder. Segmenten som analyseras är dels läkemedel utan generisk konkurrens, dels läkemedel med generisk konkurrens.

I den senaste rapporten, den tionde i ordningen, konstaterar TLV att 2023 var priserna i Sverige de allra lägsta när det gäller läkemedel med generisk konkurrens och de sjätte lägsta för läkemedel utan generisk konkurrens.

Sett till perioden 2014–2023 har de svenska priserna på läkemedel med generisk konkurrens, som ingår i det så kallade periodens vara-systemet, varit bland de lägsta. Priserna på läkemedel utan generisk konkurrens har under samma period blivit allt lägre i förhållande till priserna i andra länder.

Den viktigaste förklaringen är den svaga kronan.

Under 2023 tappade kronan ytterligare i värde, inte minst i förhållande till euron. Då apotekens inköpspriser fastställs i svenska kronor, leder en svagare kronkurs till att priserna i Sverige, jämfört med andra länder, blir lägre för läkemedel med ett redan fastställt pris.

— Den svaga kronkursen är den viktigaste förklaringen till att läkemedelspriserna i Sverige fortsatt sjunka i förhållande till priserna i andra länder. Om effekten av den förändrade valutakursen tas bort, blir de svenska priserna i stort sett oförändrade över tid om man jämför med andra länder, säger Jonas Nilsson, tillförordnad enhetschef på TLV i ett pressmeddelande.

Samtidigt ökar de faktiska kostnaderna för läkemedel som säljs inom läkemedelsförmånerna i Sverige. Under den senaste tioårsperioden uppgår den genomsnittliga kostnadsökningen till nästan fem procent per år.

Det är framför allt de svenska priserna på läkemedel som funnits på marknaden i mer än 15 år som är låga i förhållande till priserna i andra länder. Det visar resultaten från livscykelanalysen, där priser på läkemedel i olika åldrar jämförs mellan länderna. Priserna på något yngre läkemedel, sådana som funnits på marknaden i mellan 10 och 15 år, är däremot förhållandevis höga i Sverige.

– Efter 15 år på marknaden upphör patenten att gälla för de flesta läkemedel, vilket i många fall leder till konkurrens och sänkta priser. I Sverige skapar periodens vara-systemet tillsammans med takpriserna ett starkt tryck på priserna på de här läkemedlen, vilket leder till att de svenska priserna sjunker, säger Jonas Nilsson.

I rapporten diskuteras också utvecklingen av priserna på TNF-alfahämmare och läkemedel för behandling av ADHD. Anledningen är att de svenska listpriserna på läkemedel inom dessa båda grupper fallit mycket under de senaste åren i relation till priserna i andra länder. I båda fallen ligger ökad konkurrens på den svenska marknaden bakom de allt lägre priserna i Sverige.