Gå till innehållet
Gå till startsidan

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

“Mindre risk att byta läkemedel än att stå utan”

Region Stockholm rekommenderar farmaceuter att byta epilepsiläkemedel som inte finns med på utbytbarhetslistan.
- Vi vill hävda att den risken är mindre än att stå utan, säger överläkare Karin Wirdefeldt.

Restnoterade läkemedel blivit allt vanligare inklusive flera läkemedel mot epilepsi. Mycket talar för att bristen är bestående under överskådlig tid.

Läkemedelsverket har beslutat att epilepsiläkemedel inte är utbytbara mot varandra även om de är generiska läkemedel, synonymläkemedel.

Om det ena läkemedlet står på receptet får farmaceuten på apoteket inte byta till det andra även om det innehåller samma aktiva substans i samma dos.

Därför finns epilepsiläkemedel inte med på myndighetens lista över utbytbara läkemedel.

Skälet till beslutet är att Läkemedelsverket anser att det inte går att utesluta farmakokinetiska skillnader, vilket skulle kunna öka risken för epilepsianfall.

Nu föreslår expertgruppen för nervsystemets sjukdomar i Region Stockholm i ett utlåtande på Janusinfo att förskrivande läkare ska ange i doseringsfältet att aktuellt läkemedel är utbytbart till synonymläkemedel med samma beredningsform, något som även Läkemedelsvärlden uppmärksammat.

På så vis kan expedierande farmaceut byta till det läkemedel som finns tillgängligt.

— Läkemedelsbristen drabbar specifikt patienter med epilepsi på ett alldeles särskilt sätt i och med att patienten måste kontakta vården igen och be att få ett nytt recept även fast det bara handlar om synonymläkemedel. Det medför stora risker, säger Karin Wirdefeldt adjungerad professor och överläkare i neurologi vid Karolinska universitetssjukhuset samt ordförande i Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för nervsystemets sjukdomar till Svensk Farmaci.

— Om läkemedlet är restnoterat måste patienten kontakta vården igen, men där är vissa ledtider. Det är inte självklart att det går att ordna på samma dag vilket medför risk för att patienten står utan läkemedel.

Karin Wirdefeldt berättar att det inte finns några studier som visar på signifikanta farmakokinetiska skillnader mellan originalepilepsi- och synonymläkemedel, med undantag för två äldre läkemedel, fenytoin och karbamazepin, som båda har ett smalt terapeutiskt intervall.

— De nya läkemedlen har inte det snäva intervallet. I och för sig så saknas det forskning på området så man kan inte utesluta att det finns en risk även där att man får anfall eller ökade biverkningar om man byter läkemedel.  Men vi vill hävda att den risken är mindre än att stå utan. Det är en avvägning men det är det vi har landat i.

Expertkommittén känner till fall där själva bristen på läkemedel har lett till anfall, anfall som patienten sannolikt inte hade fått annars.

— När man slutar tvärt med ett epilepsiläkemedel så har man ökad risk för anfall i samband med det. Det är inte bara det att den förebyggande effekten upphör utan även att slutar man tvärt får man en ökad risk för anfall.

Kommitténs utlåtande ska ses som ett förslag för Region Stockholm, något som farmaceuterna kan ta till sig redan i dag anser Karin Wirdefeldt.

— Självklart får det bli upp till varje farmaceut hur hen vill göra, det kan inte vi styra. Läkemedelsverket har den här regeln om utbytbara läkemedel men det här är en rekommendation. Med den vill vi ge ett stöd till farmaceuterna att kunna byta.

— Vi vet att det sker redan i dag att farmaceuter ger synonymläkemedel efter att läkarna skriver att aktuellt läkemedel är utbytbart till synonymläkemedel. Vi hoppas nu att farmaceuterna kan känna sig tryggare att göra det och utan att kontakta vården.

De bryter mot Läkemedelsverkets regler om de byter läkemedel på det här viset, kan det drabba den enskilde farmaceuten?

— Det är alltid förskrivaren som är ansvarig för behandlingen och har förskrivaren då angett att det är OK att byta så tar förskrivaren ansvaret för det. Men vi förstår om farmaceuten inte känner sig trygg med det och behöver kontakta vården eller förskrivaren och då är det OK. Det sker ju redan i dag om det finns frågetecken.

Vad sker nu?

— Vi hoppas det här kommer att leda till att farmaceuterna känner sig tryggare och byter synonymläkemdel där det finns instruktioner om det från förskrivaren så det blir mindre risker för patienterna att stå utan.

Fredrik Boström, chefsfarmaceut på Sveriges Apoteksförening, välkomnar Region Stockholms läkemedelskommittés utlåtande.

— Vi är positiva till en tydlig rekommendation om att inkludera denna information i doseringstexten på det sätt som kommittén föreslår, säger Fredrik Boström och fortsätter.

— Det vi ser som viktigt är att vårdgivarna stödjer förskrivarna med bra mallar för hur doseringstexten ska utformas och att dessa finns tillgängliga i förskrivarstöden, journalsystemen. Vi hade också önskat att Region Stockholm hade haft mer dialog med oss innan detta beslut kommunicerades. Det som också är viktigt är att eftersom vi har ett nationellt apotekssystem så kan recept utfärdade i Region Stockholm expedieras i andra regioner. Därför behöver informationen spridas till hela branschen.

På sikt anser Fredrik Boström att apoteken bör få ännu större möjligheter att byta läkemedel vid bristsituationer vilket är något som ingår i det regeringsuppdrag som Läkemedelsverket nu arbetar med.

Mest läst