EU överens om att minska antibiotika­användningen

Den 13 juni antog EU:s ministerråd en ny rekommendation för att intensifiera kampen mot antibiotikaresistens. En sådan rekommendation är inte bindande, som en EU-lag, men ses som en milstolpe av det svenska EU-ordförandeskapet, då det är första gången som EU sätter upp gemensamma mål i kampen mot antibiotikaresistens och antimikrobiell resistens, AMR.

— Det här är ett genombrott i synen på antibiotikanvändning som nu accepteras av hela unionen och jag är väldigt glad att vi har kunnat gå i mål med detta under det svenska ordförandeskapet, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) till Sveriges Radio Ekot.

Kampen mot antibiotikaresistens har varit en högprioriterad fråga under det svenska EU-ordförandeskapet.

EU-länderna har nu satt upp konkreta mål för att minska användningen av antibiotika till människor med 20 procent till år 2030. Minst 65 procent av den totala antibiotikakonsumtionen ska bestå av sådana preparat som EU:s riktlinjer rekommenderar. Infektioner av vissa utpekade antibiotikaresistenta bakterier som förekommer främst på sjukhus ska minska.

Varje land kommer också att ha landspecifika mål utifrån hur långt de har kommit och ska rapportera in sina resultat. Övervakningen av antibiotikaanvändningen ska bli bättre. Länderna ska även genomföra informationsinsatser mot vårdpersonal och allmänheten för att höja kunskapen och öka medvetenheten om riskerna.

Den svenska branschorganisationen Lif – De forskande läkemedelsföretagen välkomnar EU:s nya rådsrekommendation, men önskar att funnits ett starkare fokus på incitament för att utveckla ny antibiotika.

— Som vi tidigare har påpekat är utveckling av nya antibiotika för att ersätta de gamla som successivt blir verkningslösa helt centralt. Vi hoppas på en konstruktiv och pragmatisk lösning så att vi kan få starka ekonomiska incitament för att stimulera antibiotikautveckling på plats, säger Bengt Mattson, AMR-expert på LIF, i ett pressmeddelande.

Läs mer >> EU-kommissionens pressmeddelande