Gå till innehållet
Gå till startsidan

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

“En dröm om en bättre arbetsplats bör vara en självklar verklighet”

Jag älskar mitt jobb, kundmöten, läkemedel och dess problematik. Det är mycket jag skulle vilja göra men av dessa gör jag lite. Varför? Jo, för att arbetsmiljön inte tillåter detta. Så skriver receptarien Zahraa Almosawi i sitt första blogginlägg.

Verkligheten är långt ifrån föreställningarna jag hade som student. Trots att jag hann arbeta på apotek under mina studieår skiljer sig “receptsidan” och min roll som receptarie mycket i jämförelse med när jag arbetade som egenvårdsrådgivare. Skillnaden är i den grad att det känns som helt olika världar, ansvar och uppgifter. Under åren som student skapade jag en bild av hur det är att arbeta som farmaceut. Bilden finslipades av utbildningen, mina förväntningar och krav samt kunskap.

Jag som spenderat år på att fördjupa mig inom läkemedel i hopp om att i framtiden fokusera på farmacin är missnöjd med hur det ser ut i dag.

Visst stämmer mycket med vad jag gör i dag, men samtidigt saknas en del betydande punkter. Jag älskar mitt jobb, kundmöten, läkemedel och dess problematik. Ja, allt som har med farmacin att göra. Det är just här det brister. Jag som spenderat år på att fördjupa mig inom läkemedel i hopp om att i framtiden fokusera på farmacin är missnöjd med hur det ser ut i dag. I stället för att läkemedel står i centrum är det för mycket tid, snack och energi som läggs på försäljning, kötider, produktivitet och budget. En del kanske redan tycker att jag är alldeles för hård och kritisk. Kanske är den verkligheten jag talar om inte densamma för alla. Självklart är de ovannämnda delarna viktiga för att kunna driva vår verksamhet framåt, men absolut inte viktigast.

Jag skulle vilja utföra mina arbetsuppgifter med gott samvete, vara klar i hjärnan och hjärtat efter ett arbetspass och sova gott om natten. Jag skulle vilja samtala om läkemedel, grotta ned mig i svåra ärenden, lyssna på kundernas tankar och åsikter kring deras behandlingar och försöka lösa läkemedels-relaterande problem. Jag skulle vilja utvecklas och använda min kunskap och kompetens. Det är mycket jag skulle vilja göra men av dessa gör jag lite. Varför? Jo, för att arbetsmiljön inte tillåter detta. Försäljningen är det som försörjer vår verksamhet och därför är det den del som prioriteras. Rätt så logiskt om man tänker efter men långt ifrån hur det egentligen ska vara. Det finns mål som behöver nås och så fort dessa uppnås kommer det tio gånger så många snabbt därefter.

Jag träffar på missnöjda och utbrända kollegor dagligen som alla delar en dröm.

En farmaceut på apotek ska i dag kunna välkomna, bemöta frågor, expediera med allt vad det innebär, sälja, plocka varor, beställa läkemedel, ta hand om lagret, försvara och förklara. Listan kan bli riktigt lång. Aldrig hade jag tänkt mig att jag en dag skulle behöva utföra så många arbetsuppgifter. Under ett arbetspass gör jag så mycket annat än det jag egentligen är bra på: Läkemedel.

Jag är redan trött, trött på att säga ifrån utan att det blir något av det, trött på att behöva jobba för två och trött på alla krav och förväntningar som ställs från alla håll. Jag är trött på alla hemska personalberättelser, de oskrivna reglerna och på tystnaden. Jag träffar på missnöjda och utbrända kollegor dagligen som alla delar en dröm. En dröm om en bättre arbetsplats, en mer hälsosam arbetsmiljö och ett tryggare arbetspass. En dröm som egentligen bör vara en självklar verklighet.

Läs mer >> Hon är ny bloggare på Svensk Farmaci

Mest läst