Gå till innehållet

När du använder denna sida accepterar du vår användning av cookies. Mer information.

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

“Ett privilegium att vara ny på jobbet”

Isabella Stenmark lämnade en trygg roll när hon bytte både jobb och bransch. Men även om det har varit utmanande att ta sig från apoteksvärlden till industrin är hon stolt – över att hon vågade ta klivet.

Jag skulle beskriva mig själv som en person som trivs när saker och ting förblir som de alltid har varit. Ändå har jag vid upprepade tillfällen kommit på mig själv att ta beslut som oundvikligen genererat stora förändringar. Till exempel som mitt beslut att lämna apoteksvärlden och en roll som jag kände mig väldigt trygg i.

I september förra året började jag på Astra Zeneca. Det har var varit omvälvande månader, mycket lärorika men samtidigt utmanande. ”Ny på jobbet” fast hemifrån och dessutom i en ny bransch, ja hur är det egentligen?

Under intervjun till det här jobbet frågade jag vad intervjuarna trodde skulle bli min största utmaning, förutsatt att jag blev erbjuden tjänsten. Svaret var enigt, den största utmaningen skulle bli att vara ny på jobbet. Det vill säga att under en period på ett till två år få stå ut med känslan av att inte riktigt ha koll på läget. I efterhand är jag väldigt tacksam över att jag fick veta det redan då.

Jag ska inte sticka under stol med att jag i mörka stunder har tvivlat, kommer jag någonsin kunna bidra med något?

När jag jobbade på apotek, hände det att kluriga frågor och situationer adresseras till mig. Oftast hade jag en lösning eller åtminstone en idé om var lösningen kunde finnas. I min nuvarande roll, ser jag inte alltid att det finns ett problem med en situation och då kan du bara föreställa dig hur långt bort lösningen är.

Jag har tänkt en del på tiden när jag var ny på apoteket, men inte utan att le stort. Det fanns utmaningar då också, men även en önskan om att lära mig. Det ger mig faktiskt självförtroende. Även om inte jag ser hela bilden av min roll ännu, så kommer bitarna falla på plats förr eller senare. Fast jag måste vara beredd på att be om hjälp när jag inte kan själv. För hjälp, erfarenhet och lösningar finns, oftast bara ett telefonsamtal bort. Trots det saknar jag möjligheten att lätt kunna vända mig mot den erfarna kollegan vid skrivbordet bredvid, för att för en tionde gång fråga om samma sak.

Det är klart att jag kan sakna att vara farmaceut på apotek med allt vad det innebär. Samtidigt är jag nöjd över att ha vågat ta det här klivet. Det är ett faktiskt ett privilegium att vara ny på jobbet. Och det är lärorikt att vara på en arbetsplats där kollegor har andra utbildningar och erfarenheter.

Men jag ska inte sticka under stol med att jag i mörka stunder har tvivlat, kommer jag någonsin kunna bidra med något? Samtidigt finns det ljusa stunder och då bubblar jag av stolthet över att jag i rollen som farmaceut har hittat nya vägar att bidra till säkrare läkemedelsanvändning. För det är och har alltid varit mitt kall.

Läs även en intervju med Isabella Stenmark om att byta bransch: “Min största rädsla var att sakna kunderna” – Svensk Farmaci

Andra läser