“Min största rädsla var att sakna kunderna”

Isabella Stenmarks klingande göteborgska överröstar nätt och jämnt ett bullrande vägarbete. Vår intervju görs per telefon och Isabella Stenmark vandrar runt i Majorna för att få prata ostört. 

Störningsmomentet hemma heter Arnold, en vitbukspapegoja med svartsjuke-tendenser. Något som ställer till det både i videomöten med kollegorna och vid inspelningarna av Farmaceutpodden, som ofta görs i sovrummet.  

– När jag pratar med andra skriker han för att få uppmärksamhet. Men oftast går det att lösa, han får en nöt eller så tar min man ut honom på promenad.

Annars är Isabella Stenmark van vid telefonintervjuer, men då vid att sitta på andra sidan micken. I två år har hon drivit Farmaceutpodden där hon intervjuar en gäst per nummer. Hittills har det blivit 24 avsnitt om alltifrån toxiska svampar och nationella läkemedelslistan, till djupdykningar i olika farmaceutyrken. 

Idén till podden kom från den blogg som Isabella Stenmark haft på Svensk Farmacis sajt i snart tio år. I ett inlägg om felexpedieringar skrev hon om bristen på forum för att utbyta erfarenheter från apoteksgolvet. 

Responsen från läsarna blev omedelbar – fler såg samma behov. 

– Då tänkte jag bara ”jag gör det!” Först senare upptäckte jag att det är en del att fixa med… Var skulle jag lägga upp podden? Hur redigerar man? Och man måste visst ha en jingel? Men det har varit väldigt roligt!

Numera är syftet med podden snarare att visa upp bredden av jobb för farmaceuter, en sorts karriärinspiration för den som hamnat i en svacka. Men även att belysa alla möjligheter med yrket, som en motvikt till det missnöje hon upplever inom apoteksvärlden. 

– Visst är det ofta stressigt. När man har tio kunder i kö kanske man inte har tid att ställa lika många öppna frågor till kunden som man skulle vilja. Men jag tycker att vi ofta fastnar i vad vi inte kan göra. Vi borde vända på det och se till vad vi faktiskt kan göra för patienten. 

Som exempel nämner hon en expediering av en antibiotikakur där läkaren räknat fel på mängden. Väljer du att skicka tillbaka patienten till läkaren? Eller att lämna ut rätt mängd och meddela förskrivaren i efterhand? 

– Jag tror att vi behöver omfamna att vi har ett legitimerat yrke. Att vi vågar se lösningen och ta ansvar för den.

Varje farmaceut på apoteksgolvet borde tänka ut vad som kan förbättras och hur de kan använda sitt kunnande bättre, tycker Isabella Stenmark. Inte minst för att inte själv tappa sugen.

– Jag kunde känna att jag inte fick utnyttja allt jag kunde på apoteket. Men om vi ska utveckla vår roll tror jag att man måste börja med sig själv. 

Hon betonar att resonemanget inte gäller dem som är ensamma på sitt apotek och knappt har tid att gå på toa. Själv har hon alltid haft många kollegor och utrymme att tänka ett steg längre. 

Ett exempel: Ett antibiotikum hade varit restnoterat länge och Isabella Stenmark märkte att läkarna på vårdcentralen, som hennes apotek delade lokaler med, fortsatte att förskriva läkemedlet. Då tog hon initiativ till ett informationsblad om aktuella restnoterade läkemedel och tillgängliga alternativ som sattes upp på kylskåpet på vårdcentralen och uppdaterades med jämna mellanrum. 

– Jag fick utnyttja mina kunskaper på ett annat sätt.

Under pandemins första vår jobbade Isabella Stenmark fortfarande på apotek. En slitsam tid, men som också skapade en speciell sammanhållning. 

– Det blev ju panik när allt fler blev sjuka, till sist var hälften borta. Men jag hade rutinerade kollegor som var trygga i sin roll och då fungerar mindre bemanning ett tag. Vi möttes vid lådorna och bytte några ord, sedan körde vi bara på. Med rutinerade kollegor är det alltid skitroligt att jobba på apotek! 

Förra året var intensivt på flera sätt för Isabella Stenmark. Bröllop (festen blir senare) och husköp (med visst renoveringsbehov), sammanföll med nytt jobb. Efter åtta år på apotek tog hon klivet till Astra Zeneca där hon arbetar med farmakovigilans. 

– Jag kan inte prata i podden om allt man kan göra som farmaceut utan att testa nytt själv. Det här är ett annat sätt att jobba med det jag brinner för: patientsäkerhet. Min största rädsla var att jag skulle sakna kunderna. Men jag känner fortfarande att jag jobbar med patienten, jag har den bara inte framför mig. 

Dagarna i recepturen har bytts ut mot grottande i säkerhetsdata för att följa risk/nytta-balansen för olika substanser, både sådana som är godkända och under klinisk utveckling. Hon jobbar tätt ihop med andra professioner och möjligheterna att utvecklas känns oändliga. 

På apoteket hade Isabella Stenmark blivit LMA och därefter kändes det som att chef var det enda som stod till buds.

– Hade jag fler aspirationer visste jag liksom inte vart de skulle ta mig. På Astra tror jag att det finns många nya roller att axla om jag skulle önska framöver. 

För en inbiten göteborgare var det speciellt att börja på just Astra Zeneca. 

– Första dagen var jag starstruck av mitt eget jobb! Under hela min uppväxt har jag sett Astra när vi passerat med bilen, det har alltid funnits där i bakgrunden. Nu känner jag att jag har en viktig uppgift här – som en ambassadör för farmaceuter på apotek. Långtifrån alla vet vad vi kan, och när jag inte är så grön här längre vill jag visa det!

Men egentligen var det inte apotekare Isabella Stenmark skulle bli, utan journalist. Helst radiopratare. Hon praoade på P4 Göteborg under ett år på Göteborgs-Postens ungdomsredaktion. Men en kemilärare på gymnasiet väckte inspiration för ämnet och apotekarutbildningen lockade mest. Planen var att läsa till journalist efteråt. 

– Men efter fem år hade jag prioriterat om. Jag hade också tur med min praktik på Kronans Apotek ”Tre rosor” i Jönköping, med bra chef och bra kollegor. En del kursare ville inte sätta sin fot på apotek igen efter praktiken, men jag var så sugen att använda allt jag lärt mig. 

Journalistdrömmarna får Isabella Stenmark utlopp för i podden och bloggen. Och hon drar sig inte för att ryta till när något sticker i farmaceutögonen. Som när hon sågade tidningen Metros genomgång av värktabletter som oseriös, eller anklagade ”Läkarpodden” för att nonchalera farmaceuternas kunnande. Något som fick en av programledarna – mest känd som ”Doktor Mikael” från TV4:s morgonsoffa – att göra avbön i kommentarsfältet, där han intygade att han lär av farmaceuterna i sitt jobb varje dag.  

Du är aldrig obekväm med att sticka ut hakan? 

– Nej, jag är så pass trygg i min roll, känner att jag kan det här med läkemedel. Men jag gör det inte för att framstå som någon ”ärkefarmaceut”, utan det är ett sätt att framhålla min profession. Jag vill visa vad vi går för.