Gå till innehållet

När du använder denna sida accepterar du vår användning av cookies. Mer information.

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

Forskaren: “Rådgivning är mer än en lapp i paketet”

Hur ofta ger farmaceuter råd om läkemedel på distans – och vilken effekt har det? Det är högst oklart, enligt forskningen.

Sofia Kälvemark Sporrong

När läkemedel allt oftare säljs via nätet uppstår frågan om hur den farmaceutiska rådgivningen fungerar då. Efter en genomgång av den internationella forskningen på området är svaret att det är oklart, enligt Sofia Kälvemark Sporrong som är professor i samhällsfarmaci vid Uppsala universitet.

– Jag tror dock att rådgivning vid näthandel kan fungera bra, förutsatt att den sker. Och man ska nog utgå från att de flesta behöver rådgivning, säger hon.

Enligt klassisk kommunikationsteori är samtal ansikte mot ansikte den situation som utbyter mest information, sedan kommer i fallande skala: videosamtal, chatt, telefon, individuell skriftlig information och allmän skriftlig information.

Video fungerade bättre än telefon, men tog mer tid, vilket kan bero på att det är lättare att komma in på fler ämnen och även att fråga om.

Sofia Kälvemark Sporrong anser att rådgivning är något mer än att skicka med en lapp till patienten om att hen bör läsa bipacksedeln.

– Man får skilja på allmän information och individuellt anpassad rådgivning som tar hänsyn till mig som individ, mina diagnoser och läkemedel, säger hon.

I hennes genomgång fanns inga studier som jämförde rådgivning på fysiska apotek och online. Men en sammanställning publicerad 2018 i International Journal of Medical Informatics jämfördes rådgivning via telefon och videosamtal.

– Video fungerade bättre än telefon, men tog mer tid, vilket kan bero på att det är lättare att komma in på fler ämnen och även att fråga om, säger hon.

Men att rådgivningen sker i ett fysiskt möte behöver inte betyda att den är omfattande.

Det räcker inte att få produkten om det inte säkerställs att man kan ta den på ett optimalt vis.

I en studie på svenska apotek har hon tillsammans med andra forskare mätt hur mycket farmaceuten och kunden pratade, och om vad, under 259 samtal. Samtalen pågick i median i tre minuter. Hälften av tiden var det tyst, som när farmaceuten läste på datorn och hämtade läkemedlet. I genomsnitt ägnades elva sekunder åt medicinsk rådgivning.

– Det är svårt att ge råd på den tiden, och det känns som dåligt utnyttjande av farmaceuters kompetens, säger Sofia Kälvemark Sporrong.

Studien publicerades 2014 i Research in Social & Administrative Pharmacy.

Nu planerar hon en uppföljning av studien för att kartlägga tid och innehåll i rådgivningen på både fysiska apotek och online.

– Och så vill vi gärna mäta rådgivningens effekt, då vi vet att felaktig läkemedelsanvändning orsakar sjukhusinläggningar. Det räcker inte att få produkten om det inte säkerställs att man kan ta den på ett optimalt vis.

Andra läser