Gå till innehållet
Gå till startsidan

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

Förvirring kring skyddet på apotek

Apotekspersonal undantas från att få ett ökat meddelarskydd, men omfattas ändå av visselblåsarlagen. En ordning som kan leda till besvärliga gränsdragningar, menar Sveriges Farmaceuters förbundsjurist Viktoria Juzovitskaja.

Apotekspersonal kommer inte att få samma meddelarskydd som annan privatanställd hälso- och sjukvårdspersonal, enligt det lagförslag som regeringen lämnade till lagrådet i går.

Men apotekspersonalen kommer, precis som alla andra arbetstagare, omfattas av den visselblåsarlag som beräknas träda i kraft den 1 januari 2017.

Det är den lite förvirrande situationen som har uppstått på grund av att det handlar om två olika lagar – meddelarskyddslagen och visselblåsarlagen.

– Den nya meddelarskyddslagen är tänkt att ge ett skydd för anställda i privatägda offentligfinansierade verksamheter att kunna lämna uppgifter till media om saker i verksamheten, det behöver inte vara missförhållanden, man ska kunna gå ut och berätta vad som händer för att ge en bättre insyn i verksamhet som det allmänna har fått i uppdrag att driva, säger Viktoria Juzovitskaja, Sveriges Farmaceuters förbundsjurist.

Skyddet innebär till exempel att arbetsgivaren inte har rätt att efterforska vem som har berättat om saker till media eller bestraffa den som har gjort det, om det framkommer.

Lagförslaget som regeringen i går lämnade till lagrådet innebär en utökning av skyddet till att även gälla personal i privat verksamhet som är offentligt finansierad, exempelvis hälso- och sjukvård.

– Visselblåsarlagen ger dig inte någon rätt att meddela, men den ska skydda den som slår larm om allvarliga missförhållanden mot repressalier från arbetsgivaren, säger Viktoria Juzovitskaja, Sveriges Farmaceuters förbundsjurist.

Den stora skillnaden ligger i att visselblåsarlagen endast är tillämpbar när det rör sig om just allvarliga missförhållanden, något som i den föreslagna lagtexten definieras som ”brott med fängelse i straffskalan eller därmed jämförliga missförhållanden“.

– Det kan handla om ekonomisk brottslighet, bedrägeri eller om chefen snattar till exempel. Med patientsäkerhetsfrågor är det svårare. För att dessa ska kunna omfattas av lagen, måste det handla om väldigt allvarliga risker för patientsäkerheten som är att jämföra med sådana typer av brott som har fängelse i straffskalan, säger Viktoria Juzovitskaja.

Skillnaden gör ju också att det kan uppstå besvärliga gränsdragningsproblem för de anställda att avgöra om de missförhållanden som de bevittnat är av den allvarlighetsgraden.

– Det är mycket svårare att använda möjligheten att avslöja uppgifter enligt visselblåsarlagen därför att det är så många förutsättningar som måste vara uppfyllda för att man över huvud taget ska kunna utnyttja den rätten, så är det ju inte i förslaget till meddelarskyddslagen, säger Viktoria Juzovitskaja.

Trots att lagförslaget om stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet ska omfatta hälso- och sjukvårdspersonal så undantas apotekspersonal uttryckligen med motiveringen att detaljhandel med läkemedel inte ingår i vårdbegreppet och att verksamheten saknar direkt offentlig finansiering. Något som Sveriges Farmaceuter, med flera remissinstanser, är mycket kritiska till.

– Receptexpeditionen, som är apotekens kärnverksamhet, är till stor del offentligt finansierad. Det är därför viktigt att det finns en fungerande meddelarfrihet även för apoteksanställda. Eventuella missförhållanden eller risker för patientsäkerheten måste kunna komma till allmänhetens kännedom, säger Viktoria Juzovitskaja.

Mycket talar ändå för att regeringen har insett att de har begått ett misstag eftersom de redan har tillsatt ytterligare en utredning som ska titta på stärkt meddelarskydd för privatanställda i helt eller delvis offentligt finansierad verksamhet där apoteksverksamheten uttryckligen tas upp redan i direktiven till utredningen.

– Uppdraget är att analysera vilka verksamheter som bör omfattas av ett stärkt meddelarskydd och hur dessa verksamheter ska avgränsas samt ompröva kriterierna för vilka verksamheter som ska omfattas. Att apoteksverksamheten nämns redan i kommittédirektivet tyder på att regeringen tycker att frågan om meddelarskydd är viktig även för apotek, säger Viktoria Juzovitskaja, som också sitter som expert i utredningen.

 

Lagförslag och utredningar på gång

  • Visselblåsarlagen beräknas träda i kraft 1 januari 2017.
  • Lagen om stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet föreslås träda i kraft 1 april 2017.
  • Utredningen om stärkt meddelarskydd för privatanställda i helt eller delvis offentligt finansierad verksamhet ska vara färdig 2 maj 2017.

Fotnot. Att apotekspersonal undantas i lagförslaget om stärkt meddelarskydd innebär inte någon försämring jämfört med dagens läge utan bara att man inte får samma förbättring av meddelarskyddet som övrig privatanställd hälso- och sjukvårdspersonal.

Mest läst