Gå till innehållet

När du använder denna sida accepterar du vår användning av cookies. Mer information.

Fack- och professionstidningen från Sveriges Farmaceuter

Asyltryck ger apoteken arbete

Strömmen av nyanlända till Sverige ställer nya krav på apotekssektorn. Språkliga och kulturella barriärer tvingar apoteken till nya lösningar för att säkra en fungerande kommunikation med de nya kunderna.

Det ökade antalet flyktingar och asylsökande i det svenska samhället ställer apoteken inför nya prioriteringar. Hjärtat är en av aktörerna som känner trycket av ökad flyktingmottagning.

Som en intern service har kedjan på sitt intranät lagt upp uppgifter om vilka medarbetare i kedjan som behärskar olika språk. Även andra kedjor arbetar på liknande sätt.

– De medarbetare som listas på intranätet fungerar som tolkhjälp när det uppstår språkproblem på något av våra apotek. Det går till så att kunden i telefon pratar direkt med den farmaceut som behärskar det önskade språket, säger Annika Svedberg, chef för farmaci och kvalitet på Hjärtat.

Hjärtat är på väg att utse nyckelpersoner som ska leda det praktiska arbetet för att förbättra kundservicen mot flyktingar.

En som redan fått uppdraget är Aram El Khoury, chef för Apotek Hjärtats apotek i Skärholmen. Skärholmen är sedan länge ett mångkulturellt område.

– Vi har successivt byggt upp en språkkompetens i samband med rekryteringen av medarbetare. Idag behärskar vi förutom svenska och engelska även arabiska, syrianska, bosniska, serbokroatiska, turkiska, kurdiska, pashto, farsi och urdu. Det gör att många apotek, inte bara inom Hjärtat, vänder sig till oss för att få språkhjälp, berättar Aram El Khoury.

På Kronans apotek i Skäggetorp utanför Linköping är närmare 70 procent av besökarna utlandsfödda.

Även om apotekschefen Rahman Mokhtari-Asl, ursprungligen från Iran, känner att apoteket i Skäggetorp är språkligt väl rustat för att kunna ge rätt information om läkemedel kan det uppstå andra problem.
‘
– Många nyanlända har svårt att förstå hur det fungerar praktiskt i det svenska samhället. De tar inte kölappar, de respekterar inte att hålla avstånd till andra kunder som expedieras och är allmänt otåliga. Den typen av problem är viktiga att lösa på ett bra och lugnt sätt för att försöka börja bygga en långsiktig relation.

Andra kulturkrockar och könsdiskriminering förekommer också.

– Vi märker att tjejer ofta väljer att vänta på sin tur för att få prata med yngre kvinnliga medarbetare. Många män med ursprung från Mellanöstern har problem att prata med kvinnliga farmaceuter, de blir högljudda och har svårt att respektera den kvinnliga medarbetaren. Då gäller det att tydligt för kunden markera vad som gäller i Sverige och på svenska apotek, förklarar Rahman Mokhtari-Asl.

Han är kritisk mot att sjukvården inte gör tillräckligt för informera flyktingar och nyanlända om hur de får tillgång till sina läkemedel.

– Vården borde berätta tydligare hur det går till med elektroniska recept och hur hela hanteringen går till rent praktiskt. Det skulle underlätta vårt arbete och minska stressen för patienten när denna inte riktigt har koll på situationen. Ett bra initiativ vore att apoteken och vården gemensamt besökte flyktingboenden för att berätta om hur systemen fungerar, menar Rahman Mokhtari-Asl.

Läs mer i tryckta Svensk Farmaci nr 2/16 som kommer ut idag.

Andra läser