Rapport: Ingen tydlig förändring i läkemedelsuttag efter höjd egenavgift
Svenskarnas läkemedelsuttag har inte förändrats tydligt sedan taket för egenavgiften höjdes för ett år sedan. Samtidigt har egenavgiften ökat med 14 procent, visar en rapport från Nepi.
Trots att egenavgiften för läkemedel ökade med 14 procent syns ingen tydlig övergripande förändring i svenskarnas läkemedelsuttag, enligt en ny analys från Nepi.
Den 1 juli förra året höjdes taket för egenavgiften för läkemedel från 2 900 till 3 800 kronor. Nu har stiftelsen Nepi (Nätverk för läkemedelsepidemiologi) analyserat hur läkemedelsuttagen utvecklats under det första året efter förändringen och rapporten visar inga tydliga övergripande förändringar i läkemedelsuttagen.
Försäljningsvolymen, mätt som definierad daglig dygnsdos, DDD, per tusen invånare, ökade med 0,6 procent. Samtidigt minskade antalet läkemedelsuttag med 1,4 procent. Däremot ökade egenavgiften med 14 procent.
Rapporten visar att det finns variationer mellan olika läkemedelsgrupper. Volymerna ökade bland annat för ADHD-läkemedel och tyreoidealäkemedel, medan de minskade för bland annat antibiotika och kortverkande beta-2-stimulerare.
Vid statistiska jämförelser hittade Nepi ändå inget stöd för att förändringen av högkostnadsskyddet medförde någon tydlig förändring av läkemedelsuttagen på en övergripande nivå.
— Resultaten visar att läkemedelsuthämtningen i befolkningen som helhet varit relativt stabil efter förändringen av högkostnadsskyddet. En viktig nästa fråga är om reformen har påverkat vissa patientgrupper mer än andra, exempelvis personer med stora läkemedelsbehov eller begränsade ekonomiska resurser, säger Elin Dahlén, apotekare och analysansvarig på Nepi, i ett pressmeddelande.
Elin Dahlen, apotekare med analysansvarig hos Nepi.
Analysen kan inte visa hur enskilda personer eller särskilt utsatta grupper har påverkats. Minskade läkemedelsuttag i delar av befolkningen kan enligt Nepi finnas utan att de framträder i analyser på befolkningsnivå.
— Visserligen tycks läkemedelsuthämtningen på befolkningsnivå opåverkad trots att patienterna betalar mer ur egen ficka. Men det utesluter inte att enskilda individer eller utsatta grupper känner av reformen. Nepi planerar att förtsätta analysera utfallet, säger Pauline Raaschou, chef för Nepi, i pressmeddelandet.
Pauline Raaschou, överläkare klinisk farmakologi och chef för stiftelsen Nepi.
Analysen bygger på nationella försäljningsdata från E-hälsomyndigheten för hela den vuxna befolkningen. Läkemedelsutköpen före och efter förändringen av högkostnadsskyddet har jämförts, huvudsakligen under perioderna juli 2024–juni 2025 och juli 2025–juni 2026.
Läs mer >>
Taket i högkostnadsskyddet höjs den 1 januari 2026
Höjt högkostnadsskydd skapar oro bland patienter och farmaceuter
”Ett tufft och inte önskvärt beslut – men helt nödvändigt”
”Höjt högkostnadsskydd ger sämre arbetsmiljö för farmaceuterna”
