”Det här programmet är ett klockrent alternativ för receptarier”
Hur används läkemedel på bästa sätt i samhället – och vem påverkar besluten bakom användningen? Det är frågor som står i centrum för Masterprogrammet i läkemedelsanvändning vid Uppsala universitet, en utbildning som kan ge receptarier nya karriärvägar.
Elvira Nyström och Anna Boström har båda gått Masterprogrammet i läkemedelsanvändning vid Uppsala universitet.
Masterprogrammet i läkemedelsanvändning vid Uppsala universitet vänder sig till receptarier som vill fördjupa sina kunskaper om läkemedelsanvändning ur ett bredare perspektiv än det rent produktrelaterade.
Här står patienters användning av läkemedel, samhällets styrning och prioriteringar samt läkemedelens roll i vården i fokus.
— Läkemedel kan vara jättebra produkter, men det är hur de används som i slutändan avgör vilken nytta de ger, säger Sofia Kälvemark Sporrong, professor vid Uppsala universitet och en del av programledningen.
Enligt henne passar utbildningen särskilt för den som vill förstå hela kedjan kring läkemedelsanvändning – från patientmötet till myndighetsbeslut och regulatoriska processer.
— Programmet ger också möjlighet att till stor del plocka ihop sin egen utbildning. Man kan välja att fördjupa sig inom mer patientnära frågor eller inom områden som rör myndigheter och andra aktörer på det regulatoriska området, säger hon.
För Elvira Nyström var det just valfriheten som gjorde att hon sökte till programmet. Hon läste till receptarie vid Umeå universitet.
— Jag hade funderat på att läsa vidare eftersom jag ville ta en masterexamen. När jag hittade programmet kändes det helt rätt. Jag är jätteglad att jag sökte, för det har passat mig perfekt, säger hon.
Även Anna Boström, som läste receptarieprogrammet i Uppsala, kände att hon ville fortsätta studera.
— När jag hade gjort mina tre år kände jag att jag inte var riktigt klar. Det som lockade mig var att man fick välja så mycket själv och forma utbildningen efter sina egna intressen.
Jag fick en studenttjänst på Läkemedelsverket redan under andra terminen
Båda lyfter fram möjligheten att skapa sin egen profil som en av programmets största styrkor.
— Man får ett smörgåsbord av kurser och kan välja det man själv tycker är mest intressant. Jag upptäckte att jag verkligen gillar det regulatoriska området och kunde fördjupa mig inom det, säger Anna Boström.
Elvira Nyström uppskattar att hon kunnat kombinera regulatoriska kurser med mer kliniska inslag.
— Programmet har gett mig möjlighet att prova olika spår och hitta det jag verkligen är intresserad av.
Utbildningen är upplagd så att studenterna kan välja att läsa ett eller två år. Efter ett år får man en magisterexamen, medan två år leder till en masterexamen.
Enligt Sofia Kälvemark Sporrong har tidigare studenter gått vidare till arbete inom myndigheter, läkemedelsföretag och sjukvården.
För Elvira Nyström ledde utbildningen till ett examensarbete i samarbete med läkemedelsföretaget Sanofi
— Jag blev allt mer intresserad av läkemedelsindustrin och gjorde mitt examensarbete tillsammans med företaget. Det gav mig en möjlighet att lära känna verksamheten, och nu arbetar jag där. Jag trivs otroligt bra.
Anna Boström fick i stället in en fot på myndighetssidan.
— Jag visste ganska tidigt att jag ville arbeta med regulatoriska frågor. Tack vare de kurser jag läst på masterprogrammet fick jag en studenttjänst på Läkemedelsverket redan under andra terminen.
Studenterna som väljer att läsa vidare är ofta väldigt motiverade
För den som vill ta en större roll i vårdkedjan kan utbildningen också vara ett steg vidare mot magisterprogrammet i klinisk farmaci.
— Speciellt om man väljer att gå ett år och sedan fortsätta med magisterprogrammet i klinisk farmaci kan det innebära en ny roll i vårdkedjan, säger Sofia Kälvemark Sporrong.
Att återvända till universitetsstudier efter några år i arbetslivet kan kännas som ett stort steg. Men enligt Sofia Kälvemark Sporrong brukar det gå bättre än många tror.
— En del beskriver att de är lite ringrostiga i början. Men studenterna som väljer att läsa vidare är ofta väldigt motiverade, och det väger upp att man är lite ovan.
Dessutom kan arbetslivserfarenheten vara en tillgång i utbildningen.
— Erfarenheten från hur det fungerar i arbetslivet och med läkemedelsanvändning i samhället är en bra tillgång när man läser programmet.
Både Anna Boström och Elvira Nyström rekommenderar andra receptarier att överväga utbildningen.
— Det är synd att inte fler känner till att programmet finns, för jag tycker att det är ett klockrent alternativ för receptarier, säger Elvira Nyström.
Anna Boström håller med:
— Man förlorar egentligen ingenting på att testa. Tvärtom öppnar det många nya möjligheter.
