”Ett vykort till en framtid som väntar i varje svenskt hem”
Det är slutspurt på jobbet. Alla ska ha allt färdigt innan semesterklockan ringer ut. För många blir semestern en återhämtare inför höstens arbete, för andra blir sommaren omöjlig att få ihop schemamässigt. Jag tänker främst på öppenvårdsapoteken som ska hålla öppet med samma grad av standard.
Det skriver Niki Peyravi Latif i ett nytt blogginlägg.
När jag tänker på sommar och framförallt svensk sommar så finns det bara en visa som dyker upp i min tanke. Det är låten ”Årstider” med Allan Edwall. Han sjunger både glatt och dystert om året som gått.
Om sommaren sjunger han bland annat om bruna ben, mesens bo, motorbåt och om hur det står still i fabriken på sommaren.
Den ger mig en känsla av ro och längtan till naturen, så mycket att det nästan värker. Och den första koppen kaffe tidigt i den ljusa sommarmorgonen, det finns något djupt ceremoniellt när man ska brygga den.
Jag har blivit mycket hemmakär de senaste fem åren. Vart jag än vänder mig i världen är Sverige den ständiga referensen.
Det är intressant hur olika länder gör så vitt skilda bedömningar av vad som är lämpligt som egenvård
Jag brukar gå in på apotek i varje europeisk stad jag besöker och jämföra med det egenvårdssortiment vi har hemma på svenska apotek. Det har jag gjort sedan jag blev apotekare. Spelar ingen roll om jag besökt landet tidigare; när händerna läggs i en kupa mot ryggen och benen struttar runt bland hyllorna, då är jag hemma på något sätt. Den inre svenska apoteksgubben får tala och han hummar och skrockar för sig själv i belåtenhet.
Det är intressant hur olika länder gör så vitt skilda bedömningar av vad man tycker är lämpligt som egenvård, är den återkommande iakttagelsen i dessa stunder.
Vi har talat om dålig arbetsmiljö i många år och situationen blir inte bättre.
Det är slutspurt på jobbet. Alla ska ha allt färdigt innan semesterklockan ringer ut. För många ska semestern bli en återhämtare inför höstens arbete, för andra kommer denna sommar bli omöjlig att få ihop schemamässigt. Jag tänker främst på öppenvårdsapoteken som ska hålla öppet med samma grad av standard.
Det känns som att vi talat om dålig arbetsmiljö i många år nu och situationen verkar inte bli bättre. Samtidigt finns det något hoppfullt i att sommaren kommer oavsett hur vi organiserar våra arbetsplatser. Björkarna slår ut, barnen springer barfota över gräsmattorna och glass med jordgubbar smakar lite bättre på altanen än vid köksbordet.
Kanske är det därför jag tycker så mycket om Edwalls visa. Den är ett vykort till en framtid som väntar i varje svenskt hem.
Livet – det som pågår medan vi gör planer, stressar över livspussel och väntar på bättre tider
Den innehåller självfallet också arbete, oro och en stänk av melankoli. Men mitt i allt det där finns ändå livet självt. Det som pågår medan vi gör planer, stressar över livspussel och väntar på bättre tider.
Snart står fabriken still. Åtminstone för några veckor.
Och när den tidiga sommarsolen letar sig in genom fönstret, och kaffebryggaren står där och puttrar, tänker jag samma sak som varje år: intressant hur varje sommaren inte är den andra lik och tänk att jag får möjlighet att uppleva den i ett av världens rikaste länder.
