Erik Thorsell: Vi visade under pandemin att apoteken är en kraft att räkna med

Efter över fyra decennier i läkemedels- och apoteksbranschen har Erik Thorsell gått i pension. När Svensk Farmaci når honom beskriver han pensionärslivet som en omställning – men mestadels en varm och positiv sådan.

— Det har gett en härlig känsla att få höra så många fina ord från tidigare kollegor. Jag blir glad över att veta att jag delat med mig av kunskap och betytt något för människor i deras yrkesliv. Det gör mig stolt, eftersom jag alltid velat att den erfarenhet jag samlat på mig ska komma till nytta och bidra till att branschen utvecklas framåt, säger han.

Och så finns det nya glädjeämnen i vardagen.

— Sedan är det faktiskt ganska härligt att ha tid att laga mat till min fru också. Jag får också mer tid till stugan på Gotland och mitt intresse för båtar.

Karriären började redan 1983 på Lif, dåvarande Läkemedelsindustriföreningen. Därefter följde roller inom läkemedelsindustrin, Läkemedelsverket och senare Apoteket, där han blev kvar under sina sista 22 år i arbetslivet.

— Det har varit en fantastisk resa. Jag har fått se hur branschen förändrats i grunden, från en tid då mycket var nationellt och ganska analogt till dagens internationella och digitala läkemedelsmarknad.

När Erik Thorsell blickar tillbaka på läkemedelsindustrin beskriver han en helt annan svensk verklighet än dagens. På 1980- talet fanns flera stora svenska läkemedelsbolag med global försäljning.

— Det var en enorm kraft i branschen och besluten fattades i Sverige. I dag finns egentligen bara Astra Zeneca och det som blev kvar av Pharmacia, och ledning och styrning har flyttat utomlands.

Han menar att dagens svenska life science-sektor präglas av många mindre och medelstora bolag, men att det saknas riktigt stora aktörer med muskler att bära forskning och klinisk utveckling hela vägen till världsmarknaden.

— Många forskare och entreprenörer har blommat ut och byggt fantastiska bolag, men det blir ofta svårt när man ska ut internationellt. Jag saknar lite av den innovationskraft och investeringsvilja som fanns förr.

Samtidigt är han skeptisk till att staten ska ta en alltför styrande roll.

— Det behövs säkert både privata investeringar och statligt stöd, men om staten styr för mycket riskerar bolagen att bli utförare i stället för innovatörer. Då tappar man lätt drivkraften och konkurrensen.

Erik Thorsell var också med under omregleringen av apoteksmarknaden 2009 – en av de största förändringarna i svensk apotekshistoria. Han menar att ser man till rena fakta så blev tillgängligheten bättre, då man gick från ungefär 900 apotek till omkring dagens omkring 1400 apotek – en tydlig förbättring för kunderna. Samtidigt menar han att utvecklingen haft ett pris.

— Vi har fler apotek, men inte fler medarbetare i samma utsträckning. När jag började på Apoteket upplevde jag att det fanns gott om personal och mindre stress. I dag är det betydligt tuffare, med minibemanning och mycket ensamarbete på vissa håll.

Han lyfter också fram e-handeln som en stor förändring. Själv var han tidigt involverad i Apotekets första e-handelssatsningar. Han tycket att den ger bra service och har ökat tillgängligheten ytterligare.

Enligt Erik Thorsell är svenska farmaceuter fortfarande mycket skickliga på att fånga upp problem i läkemedelsbehandlingar och kontakta både patienter och förskrivare vid behov. Framöver tror han att digital teknik och AI kommer spela en större roll.

— Jag vill se digitala lösningar som kan ge samma kvalitet i rådgivningen även på distans. Där tror jag att AI och smart teknik kan bli ett viktigt stöd – även om inget egentligen ersätter en farmaceut.

Frågan om apoteken ska erbjuda fler vårdnära tjänster, som vaccinationer, blodprovstagning och hälsokontroller, diskuteras allt oftare. Erik Thorsell ser både möjligheter och problem.

— Egentligen har vi redan provat det här. Apoteket hade för många år sedan ”Hälsokollen”, där vi tog prover och skickade analyser vidare till laboratorier. Men det var svårt att få in i verksamheten och få tid till det i schemat.

Han menar att bemanningen först måste bli bättre innan apoteken kan ta på sig fler uppgifter.

— Det är ett dilemma för branschen. Samtidigt tror jag att fler tjänster skulle kunna göra yrket mer attraktivt och locka fler till receptarie- och apotekarutbildningarna.

Erik Thorsell ser också att teknikutvecklingen kan öppna nya möjligheter. Han menar att om receptprocessen blir smidigare och mer automatiserad kan det frigöra tid för farmaceutiska tjänster, men att också vården måste vilja samverka med apoteken för att det ska fungera – något han menar att de inte är så sugna på att göra idag.

En av de mest krävande perioderna under Erik Thorsells karriär var covid-19-pandemin. Då fick Apoteket en central roll i att säkra tillgången på läkemedel, skyddsutrustning och testmaterial.

Han kontaktade själv Folkhälsomyndigheten för att fråga vad Apoteket kunde bidra med. Till en början var intresset ganska svalt, men ganska snart blev apoteken en viktig del av hanteringen. Apoteken hjälpte bland annat till med försäljning av munskydd, testkit och desinfektionsmedel, men också med logistik och distribution kopplat till provtagning.

— Det var en enorm verksamhet. Vi jobbade dygnet runt och hade krismöten varje dag, utom lördagar.

Han beskriver perioden som en av de tuffaste i hela yrkeslivet.

— Jag lärde mig att fatta beslut på kanske 80 procents beslutsunderlag. Hade man väntat tills man hade all information hade det varit farligt att inte agera i tid. Vi visade verkligen att apoteken kunde mobilisera och att den kraften finns att räkna med.

Trots alla stora händelser pekar Erik Thorsell ut tiden på Läkemedelsverket som en av de mest betydelsefulla perioderna i karriären.

— Det var en fantastisk tid, präglad av EU-samarbetet. Då var vi 15 medlemsländer och ytterligare tio var på väg in i unionen. Att få vara med i det arbetet var oerhört inspirerande.

Som chefsinspektör arbetade han bland annat med utbildning och bioteknik inom det europeiska myndighetssamarbetet.

— Vi kunde kombinera kompetenser från olika länder och utveckla gemensamma krav för läkemedel. Jag kommer aldrig glömma den energin och känslan av att faktiskt kunna påverka utvecklingen.

När Erik Thorsell blickar framåt tror han inte att de fysiska apoteken kommer försvinna – men däremot förändras kraftigt.

— Jag tror att apoteken blir verkliga omnikanal-verksamheter där kunderna har både digital och fysisk kontakt med ”sitt” apotek.

Han ser framför sig fler digitala farmaceuter, rådgivningsrum för privata samtal och lösningar där kunder kan hämta ut läkemedel i boxar eller få hemleverans med personlig överlämning. Samtidigt tror han fortfarande på det personliga bemötandet eftersom så många kunder bara vill handla av ”sin” farmaceut.

På sikt tror han också att apoteken utvecklas till bredare hälsohubbar med fler yrkesgrupper.

— Jag tror att vi kommer se fler sjuksköterskor på apotek och enklare vårdtjänster integrerade i verksamheten. Inte som en ersättning för vården, men som ett komplement.

Samtidigt tror han att framtidens apotek kommer se olika ut beroende på plats och behov.

— Kanske får vi mindre enheter med receptfria produkter och utlämningsboxar, medan större apotek erbjuder mer rådgivning och tjänster. Men jag tror inte att de fysiska apoteken försvinner. De kommer snarare att omformas.